- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
384

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bert Möller, Bibliografi för år 1915 - Bihang. Recensioner av tidigare utkomna arbeten - Ernst Wigforss, Fsv. ormylia - Rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Utställningen af äldre kyrklig konst i Hernösand 1914. Studier
utg. genom Johnny Roosval. Sthm 1914. 4:o. (Anm. Svensk
tidskrift V. 290—94 av Gunnar Silfverstolpe.)

Östgötalagens 1300-talsfragment utg. jämte inledning af Emil Olson.
Sthm 1911. 8:o. (Saml. utg. af Sv. Fornskr.-Sällsk. H. 139.)
Anm. Ark. XXXII, 114—17 av Elof Hellquist.)

Fsv. ormylia.



Vgl. I ormyliæ, Vgl. II urmyliæ, senare hskr. ørmyliæ
såsom namn på den, ”som bryter upp ren och sten”, ha åtskilligt
diskuterats. Collin-Schlyters tolkning: ’ur mullen’ torde vara
allmänt övergiven. Cederschiölds sammanställning av efterleden med
isl. mylia ’krossa’ förefaller evident, om en därtill passande tolkning
av förleden kan presteras. En sådan är icke or prep. ’ur’. Den
går icke alls ihop med ’krossa’, och även det djärva antagandet
mylia = ’gräva upp’ gåve en alldeles för allmän betydelse: ”den som
gräver upp ur”. Cederschiölds förslag anknyter till den sista och
osäkraste formen ørmyliæ. Övers, ”krossa gruset” är oantaglig,
och den av C. föreslagna överförda bet. ”snatta gruset” är
godtycklig. Dessutom väntar man icke ett ord för resultatet utan för
handlingen själv. — Pippings påpekande, att växten ormylia är
densamma som även kallats stenbräcka, lägger en mycket
tillfredsställande tolkning av förleden ytterst nära till hands. Denna är or, ur, isl.
urð, vilket ord i nord. dial, lika bra kan betyda av människohand
åstadkommen stenhopning el. stensättning, jfr. skånska or, stenór och
även Falk-Torps etymologi. För urð = röse jfr. fno. urðkǫttr, no.
dial, urdkatt = røysekatt. Bet. av ormylia blir alltså: ”den som
bryter ned en ’urd’, ett röse, ett råmärke”. — Formellt bereder
ð-bortfallet inga svårigheter, och om ør- anses kräva förklaring,
blir det genom anslutning till prep. or, ur, ør.

Lund.

        Ernst Wigforss.

Rättelser.



Läs s. 125 r. 13: gam- — r. 17: *gnró-s ... gen-, gene- — r. 21: gen-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 14 13:24:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1917/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free