- Project Runeberg -  Journal för animal magnetism /
64

(1815-1821) [MARC] Author: Pehr Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första bandet. I. Häftet - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

resan 64 —

ochrakt, hade nu synbarligen börjat höja: sig, och blif-
va mera bugtigt. — Beständiset hade hon, åtminstone
de sednare åren, varit besvärad af en alltför ömnig
flytning ur SSA men nu behöfde hon deremot nä-

stan aldrig näsduk. — Huden hade städse på många
sätt varit sjuklig. € Öfver rygg, hals, och i sy dieter
på det stället i nacken, der en hänk fordom setat,
kändes som oftast ett högst obehagligt kliande, som
nu helt och hållit försvunnit. I händer och fötter
voro förut rödaktiga, hårda knölar, med små, hvita
fördjupningar midtuti; men nu var huden der full-
komligt slät. Ofver hela kroppen vår huden förr lik-
som förtorkad, nästan såsom pergament, särdeles på
armar och ben, hvarest den var blåkatig, fjällig och
fastsittande vid underliggande benpipor. Nu var
den deremot naturligt hvit, fin och smidig. — Håret
: har alltid varit torrt ch saftlöst, samt hufvudsvälen
fjällg; men hufvudet har blifvit fritt från fjäll, och
håret glänsande af fetma. — Som oftast har hon till=
förene, och nästan iemt, varit besvärad af Hemor-
roid-taggar; men allt sedan denna kur börjades, har
hon deraf ej haft ringaste känning. — Aldrig har hon
förr någonsin vågat vara ensam, af fruktan för sjuk-
doms anfall : men ej sällan har hon, den sednare ti-
den, tillbragt halfva dagarne i den fullkomligaste
ensamhet ; och det föll henne icke en gång in, att
ett anfall numera skulle vara möjligt. I vakande
tillståndet har hon ej heller, allt sedan magnetise-
ringen börjades, ens haft ringaste känning af de
krämpor, hvaraf de epileptiska anfallen gemenligen
voro förebådade. Fon var sjelf fullkomligt öfverty-

ad, att hon redan var, eller åtminstone örviltelala
tigt Skulle blifva, botad genom Animal Magnetism;
och all anledning var till ördiodan. att detta hennes
sista hopp icke skulle blifva bedra get.

Fortsättning e. a. g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/animagne/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free