Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ver andras. Med ett ord: kärleken till egen frihet
är blott ett begär, kärleken till ändras är en dygd.
Men kärleken till andras frihet, erkännandet af
dess berättigande i bredd med min egen, förutsätter
den ej ovägerligen inskränkning i denna? Är detta
ioke ett axiom i all rätts- och statslära? Jo visst,
svara här alla med en mun, de må höra till högern
eller venstern i verldens rådplägande församlingar,
de må kallas eller kalla hvarandra conservativa,
junk-rar, demokrater, radikaler, revolutionärer! Men äro
alla ense härom, hvadan då denna eviga, förbittrade
strid om oeh för friheten, som framför alla andra
tider just utmärker vårt Jo se, man kan omöjligen
komma öfverens om den der inskränkningen Hvar
och en vill inskränka sin egen, sitt partis frihet så
litet och andras så mycket som möjligt, eller med
andra ord, hvar och en vill ha så mycket
rättigheter och så litet pligter som möjligt. För egna
böjelser, egna sträfvanden fordrar hvar och en så stort
spelrum han förmår skaffa sig; andra få nöja sig
med hvad som derefter kan återstå.
Detta är regeln; undantag bilda enthusiasterne:
dessa ädla, men vanligen mindre skarpsynta eller
djuptänkta personligheter, som brinna för -‘frihetens
idé*4 och förmodligen derföre af Napoleon kallades
ideologer. Ära åt dem, både de hädangångna och
de ännu lefvande, ty de ha menat väl och det var
allas frihet, icke deras och deras vänners egen, för
hvilken de lefde och stundom ledo. Deras misstag
deras stora, olycksbringande misstag låg deri, att de
trodde den friheten, den lyckobringande, afvägda
friheten kunna ernås genom inskärpande hos folken af
dessas rättigheter. De missräknade sig på den
syndiga menniskonaturen och mente, enfaldigt nog, att,
finge den blott rättigheterne i fullt mått, nog skulle
den sedan begagna dem med hof och inbördes
und-seende, d. v. s. iakttaga pligterne. I den andan
tänkte sig och utfårdade Aristides-Lafayette sin udé-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
