- Project Runeberg -  Anmärkningar vidfogade Docenten Åbergs "Granskning" /
43

(1882) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anm. 18

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

i evig” betecknar sålunda icke någon blott förnimmandet
beledsagande omständighet. Det betecknar icke heller
någon blott bestämning till Gud, försåvidt han är objekt
för den omtalade förnimmelsen, d. v. s. subjekt i det

I omdöme ("Gud är evig"), i hvilket den
förnimmel-I sen skulle få sitt logiska uttryck. "Gud såsom evig"
för-nimmes af mig äfven då, när jag uttrycker min
förnimmelse så: "Gud såsom evig är en fantasi". I sådant fall
är jag en gudsförnekare, men det är jag icke, när jag
sanningsenligt säger: Gud förnimmes af mig såsom evig".
Härmed är tydligt, att ordet ”såsom" i den sist nämda
satsen har den speciella uppgiften att inleda ett
predikat. Evig är sålunda predikat i något omdöme eller för
någon tanke. För hvems? För dens, som förnimmer Gud
såsom evig. För att nu förebygga allt möjligt
missförstånd af det här använda ”såsom" eger man rätt att
komplettera uttrycket genom att mellan detsamma och
pre-dikatet inskjuta ett "varande. Det heter då: ”Gud
förnimmes såsom varande evig . Med detta "vara”, som nu
infördes i och med participiet ”varande”, är just menadt
ett Guds vara och ingen annans. Vore nu redan Guds
förnimmas såsom evig ett Guds vara evig , d. v. s. om
Guds förnimmas såsom” vore ett Guds "vara”, och
naturligtvis då ett "vara" just i förhållande till ”evig", så
hade vi i detta fall tänkt och omtalat detta samma "vara”
två gånger och påståendet vore då lika pleonastiskt, som
om vi sade: "Gud är varande evig’. Men detta kan ej
gerna påstås.

Vi hafva nu sett, att på just den plats, på hvilken
i och för tanken ”varat" rätteligen insättes såsom
beteckning för en viss bestämd relation, kan icke utan
ändring i det i hvartdera fallet aktuellt tänkta insättas
vare sig förnimmas af” eller förnimmas såsom”.
Opponenten menar nu, att äfven detta sista såsom” rättvisli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anmabergs/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free