- Project Runeberg -  Anmärkningar vidfogade Docenten Åbergs "Granskning" /
88

(1882) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anm. 66 - Anm. 67

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

grunden är viljan sjelf och ingenting annat. Menar man
åter med grund en omständighet, som hur det
ifrågavarande valet till vilkor — i hvilket fall man dock hellre
borde säga “en bland grunderna", än grunden" — då är
satsen sann, men den omöjlighet, som i denna mening blir
grund, inträder först i och med valet sjelft, som, då det
sjelft i en viss punkt af tillvarelsen inträder, utesluter hvarje
sin motsats. Vidare är det ju den väljande sjelf, som gör
valet eller på den ifrågavarande punkten insätter det,
och om han icke gjorde just det valet, så uteblefve den
omtalade omöjligheten. Denna kan således på intet vis
sägas hafva tvingat sig på honom, eftersom han sjelf
allena införde det, som hade den omöjligheten med sig,
och dervid äfven visste, hvad han gjorde.

Anm. 67.

86: 15. Förhållandena i den föregående tid en kunde ej
[enligt hr W.] hafva varit sådana, som de då voro, om ej
efter en viss tid den eller den tilldragelsen skulle inträffa
och tvärtom. ’ •

Opponenten vill här anmärka, att ett slags tvång för
den väljande finnes dermed och derigenom, att, enligt
min teori, redan de i tiden föregående förhållandena kräfva
just detta så utförda valet och intet annat.
Anmärkningen är riktig, så till vida som ett nödvändighetens band
sammanbinder allt verkligt med allt verkligt, och att
således det föregående visst icke skulle hafva varit just
sådant som det var, om ieke det efterföljande blifvitjust
sådant som det blef. Skulle opponenten kunna förneka
denna solklara sanning? När min bok "om egenskapen’
nr 1880 utkom, vore det väl möjligt att neka, att hon
redan då hade den egenskap, som skulle uttryckas
sålunda: “att framdeles, nämligen år 1882, skola blifva
kri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anmabergs/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free