- Project Runeberg -  Anmärkningar vidfogade Docenten Åbergs "Granskning" /
112

(1882) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anm. 88 - Anm. 89

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

i det att det gör mig honom olik, och att jag således
måste lemna det onda, om jag vill närma mig G-ud.
Denna förnimmelse är af min teori ingalunda hindrad.
Men visserligen skall denna förnimmelse, om allt går
rätt till, uppgå i en högre, trons, genom hvilkenjag med
hjertats bifall och förlitande omfattar den öfvertygelsen,
att det i afseende på disharmoni och. harmoni med Gud
är, såsom om min synd aldrig varit begången, hvilket
väl måtte vilja säga, att hon icke förmått i någon den
ringaste mån rubba Guds verlds- och frälsningsplan, ja
att hon, mig ovetande Qch emot min syndiga viljas
dåraktiga mening, skall tjena såsom ett af de moment,
genom hvilka denna verldsplan realiseras. I den eviga
tillvaron slutligen är denna tro vorden ett skådande, så
att då är försvunnen, äfven ur min känsla, all sorg öfver
de synder jag i tiden begått, emedan jag då ser, huru
äfven de måst tjena till det godas slutliga fullständiga
seger. Vore detta icke så, så skulle jag antingen i
evigheten ännu sörja öfver mina timliga synder, hvilket skulle
omöjliggöra min salighet, eller ock skulle der hos mig
vara utplånadt hvarje medvetande derom, att jag på
jorden syndat, i hvilket fall jag också måste antaga, att jag
förlorat medvetandet om hela mitt jordelif och de
jordiska händelsernas sammanhang.

Anm. 89.

101: 5. — vore evigheten blott en henne [tidstillvaron]
kompletterande verklighet, i hvilken hon skulle ingå som ett
moment, så måste väl det onda följa med in i sjelfva
evigheten.

Enligt den teori, jag uppstält, skulle ju subjektet
för tidsutvecklingen vara ett ur evighetens konkreta lif
utbrutet abstrakt moment, hvilket just på grund af sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anmabergs/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free