Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Godt skäl
- Den sönderslagna rutan
- Den orubblige matrosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Godt skäl.
En konskriberad skref till sin bror ett bref, i hvilket
han icke hade för afsigt att skämta och hvilket han
emellertid slöt sålunda: "Jag säger ingenting mer derom, ty
jag fryser så om fötterna, att jag icke kan hålla pennan."
*
Den sönderslagna rutan.
Grétry råkade en dag att i förbigående slå sönder
ett bodfönster vid la rue St.-Honoré af trettio sous värde.
Köpmannen, hvilken icke kunde gifva tillbaka på den écu
som kompositören lemnade honom, ville gå bort för att
vexla den. "Det är onödigt," sade Grétry; "jag skall
fylla summan." Och han slog sönder ännu en ruta.
*
Den orubblige matrosen.
En engelsk matros blef för stråtröfveri dömd till
döden. Då domen upplästes för honom stack han i
munnen en buss tobak, på hvilken han helt lugnt tuggade
under läsningen. "Karnalje," utbrast domaren förargad
öfver denna likgiltiga uppsyn, "vet du inte att du snart
kommer att bli hängd?" — "Jo, det begriper jag nog,"
svarade matrosen i det han spottade med mycken flegma.
— "Vet du hvart du tar vägen när du är död?" fortfor
domaren. — "Det är en sak, som jag inte kan säga,"
svarade matrosen. — "Nåväl, jag skall säga dig det," röt
domaren åt honom i en förskräcklig ton, "du kommer att
hamna i afgrunden. I afgrunden, förstår du?" — "Om så
är," svarade Neptunisonen, "hoppas jag att Herren skall
gifva mig nödig styrka att fördraga min ställning."
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anmilan/0189.html
