Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Häst och ko, piga och dräng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
präst och få flytta in på ett prästboställe, där det fanns häst och ko, piga och dräng.
När predikanten hade hunnit så långt, blev det lätt och ljust i kyrkan. Alla gladdes över att en fattig stackare skulle komma till heder och välstånd. De, som satt i närheten av Anna Svärd, nickade åt henne och smålog.
Hon blev röd på kinderna av förlägenhet, men det blev än värre, för nu vände sig prästen åt hennes håll och sade ett par ord direkt till henne.
”Vem är du, Anna Svärd, att du har blivit uttagen till lycka och upphöjelse framför alla andra fattiga gårdfarihandlerskor? Kom ihåg, att det inte är din egen förtjänst, utan bara nåd och barmhärtighet, och glöm inte bort dem, som måste hålla på att slita för att tjäna ihop pengar till kläder och föda!”
Ja, den prästen talade så vackert, att hon hade velat ligga kvar i sängen hela dagen och höra på honom. Men när han kom till detta om de andra kullorna, fick hon tårarna i ögonen, då kastade hon av sig täcket, ifall det var så gentilt, att hon hade ett täcke över sig och inte bara en gammal säck eller en matt-trasa, och sprang upp ur bädden.
”Tok!” ropade hon till. ”Ska du gråta över sånt, som du själv ligger och hittar på?”
Det enda, som hon kunde göra för att hjälpa de forna kamraterna, det var, att hon begav sig på hemväg redan i mitten av september. Hon gick ifrån höstmarknaderna, som nu började hållas både här och där. Det var en försakelse, men hon beslöt att avstå dem åt de gamla medtävlarna. Hon ville inte gå i vägen för dem, som aldrig någon herrkarl skulle komma att gifta sig med. Hon tänkte på Ris Karin, som var från Medstubyn liksom hon själv, på Annstu Lisa och många med dem, som skulle bli glada åt att hon inte stod med på marknadsplatsen och drog till sig kunderna.
Hon visste, att när hon kom hem, skulle ingen kunna begripa varför hon hade varit så galen, att hon hade gått ifrån marknaderna. Och inte heller skulle hon kunna tala om för någon hur det kom sig. Men hon fick lov att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
