- Project Runeberg -  Anna Svärd /
49

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Länsmansfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Fru Ryen var liten och rörlig, hon hade små, skarpa ögon, men annars var hon inte ful, utan trevlig att se på. Det var ett sådant liv över henne, att hon aldrig kunde hålla sig stilla. Under hela tiden, som Berit talade, stod hon och räknade igenom en hög handdukar. Hon kom inte ur räkningen en enda gång, utan skilde av dussin efter dussin. Men fastän hon sålunda hade lyssnat bara med halvt öra, var hon genast färdig med svaret.

— Jag har hört talas om det här giftermålet, sade hon, men jag tycker inte om det. Och jag vill inte ha något med saken att skaffa.

Kan man undra på att de två främmande kvinnfolken blev så förvånade, att de inte kunde få ord för sig? Här hade de haft fullt göra med att gå ur gård i gård, alltsedan Anna kom hem, för att dricka kaffe och avhandla det, som hörde samman med frieriet och giftermålet. Vart de kom, hade folk sagt, att detta var det roligaste, som de hade fått höra på mången god dag, och att det var en heder för Medstubyn, att en kulla därifrån skulle bli upphöjd till prästfru. Somliga hade sagt rent ut till Anna Svärd, att förut hade de inte kunnat med henne, därför att hon hade varit alltför lik Jobs Erik och bara tänkt på pengar. Men nu var hon som en omvänd hand, nu var hon munter och glad, som en ung kulla skulle vara. Andra återigen hade mest fäst sig vid att Berit skulle få ett hem hos dottern på gamla dar. Men samma belåtenhet hade varit rådande överallt. Och nu kom länsmansfrun, självaste länsmansfrun, och sade, att hon inte ville veta av giftermålet!

Fru Ryen såg, att de satt där alldeles handfallna, och tyckte visst, att det var nödvändigt att ge en liten förklaring.

— Det är inte första gången, som en vacker kulla blir gift med en herreman, sade hon. Men sådana äktenskap brukar aldrig slå väl ut. Jag tycker, Berit, att du ska råda Anna att ge opp tanken på det här giftermålet.

När länsmansfrun sade detta, så var det, som om Anna Svärd skulle ha vaknat upp ur en dröm. Under de sista dagarna hade masar och kullor, som hade vandrat söder ut på sommararbete, börjat komma hem till Medstubyn. Av de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free