- Project Runeberg -  Anna Svärd /
60

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Bröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvällen hade hon aldrig varit med om. För var gång, som
de satte ner foten, gav det till ett högt skrik ur snön. ”Det
är int underligt, att den jämrar sej”, tänkte hon, ”det gör
ont i den, därför att de stegena, som trampar den, är så
tunga av sorg.”

Äntligen kom de till prästgården, och där först bröt han
tystnaden.

— Nu väntar jag, Anna, att du inte sätter dig emot det,
som jag vill be prästen om. Du förstår väl, att jag försöker
ställa det så, som är bäst för oss båda.

Nej, inte ville hon sätta sig på tvären, det kunde han
vara trygg för. Han skulle få det alldeles så, som han
önskade.

— Tack för det löftet! sade han.

Efter detta gick de in i kyrkoherdens arbetsrum och fann honom sittande vid skrivbordet. Det var lördagskväll, och han höll nog på att sätta ihop sin predikan. Han kastade just inga vänliga blickar på de båda, som kom in och störde honom.

Fästmannen talade om vem han var, och kyrkoherden fick ett annat utseende, då han hörde, att det var en ämbetsbroder, som hade kommit på besök.

Anna Svärd hade stannat nere vid dörren och höll sig där tyst, medan de båda prästerna växlade några ord om sådant, som hörde dem till. Men om en liten stund kom
fästmannen fram till henne, tog henne vid handen och ställde sig med henne mittframför kyrkoherden.

— Herr kyrkoherde, sade han, jag ser, att er tid är strängt upptagen, och jag vill därför inte dröja att förklara det ärende, vari jag är hitkommen. Det är säkert inte svårt för er, herr kyrkoherde, att sätta er in i en ung mans känslor av kärlek och längtan. Det var först dagen före min avresa, som jag kom att tänka på vilken lycka det skulle vara, om jag inte behövde återvända till Korskyrka ensam. Idén förtjuste mig. Men fanns det någon möjlighet att sätta den i verkställighet? Det lilla hem, som jag hade gjort i ordning åt min hustru och mig, stod nästan färdigt. Goda vänner lovade, att de skulle skynda på målare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free