- Project Runeberg -  Anna Svärd /
77

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Nytt hem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Köket upptog hela ena hälften av stugan, och hon tyckte, att det var mycket större, än hon hade väntat sig. Det var
nog tre gånger så stort som fähuskammarn i Jobsgården. Väggarna luktade lim och kalk, såsom det brukar göra på
nya ställen, och det var väl den lukten, som gjorde, att det inte kändes hemtrevligt där. Det såg också ganska tomt ut. Det var nog inte riktigt vad hon hade drömt om. Hon hade tänkt på storstugan i Risgården, där det fanns stort
väggskåp i brunt och blått, hög Moraklocka med rosor på
fodralet och pelarsäng med hemvävda förhängen. Hon hade
väl också önskat sig en Josef i grann guldkaret på väggen
mellan skåpet och sängen och en jungfru Maria, som neg för en Herrans guldsmidda ängel, över fönsterna. Men sådant var ju fåfänglighet att begära. Hon borde vara nöjd med det som fanns.

Det var mycket nog, och alltihop hade blivit anskaffat av fru Sundler. Både bordet, som stod framme vid fönstret, och stolarna framför det och vattensån vid dörren och vedlåren vid spisen hade hon plockat samman. När man hörde mannen tala, kunde man tro, att fru Sundler var den första människa, som hade förstått, att i ett kök behövdes pannor
och grytor, vispar och slevar, kaffekokare och baljor, skedar och knivar. Om det också inte var fru Sundler själv,
som hade balkat av ett hörn till ett litet skafferi och satt upp en kärlhylla på väggen, så nog var det hennes förtjänst, att det fanns där.

Så snart som Anna Svärd hade kommit in i köket, lade hon märke till en smal liggsoffa, som stod undanskjuten till bortersta hörnet av rummet, liksom om den skämdes för att
stå där. Träsitsen stod upprest mot väggen, och soffan var
bäddad. Allt var snyggt och ordentligt. Det var bara det
felet med den, att den var så smal som en likkista, och
Anna Svärd såg genast, att den inte var någon utdragssoffa.
Den kunde inte bli bredare, än den var. Om man väl hade
trängt sig ner i den, måste man säkert ligga hela natten i
ängslan för att bli sittande fast och inte komma upp ur den
nästa morgon.

Den där soffan upptog hennes tankar. Hon försökte höra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free