Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Nytt hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
natten. Det var en enmanssäng, och inte var den så värst
bred, den heller.
Ja, en sak var ju klar. Här inne skulle han bo och vistas, här skulle han både sova och arbeta. Hon skulle hålla till i köket och sova där. Han skulle ha det som en herreman, och hon skulle bli hållen som hans piga.
Mannen fortsatte med att berömma. När han reste till
bröllopet, hade kakelugnen i det här rummet ännu inte varit riktigt färdig, och möblerna hade inte kunnat ställas in. Thea Sundler hade gjort i ordning alltsammans under hans bortovaro. Och tänk, så fint, så vackert, som hon hade ordnat rummet! Kunde man tro, att man befann sig i en liten backstuga? Månne det fanns ett elegantare rum i hela kyrkbyn?
Han ville förmå också henne, hustrun, till att berömma
fru Sundler. Men hon hade sitt att tänka på och sade
ingenting.
De två var så inne i att undersöka de olika lådorna och
klaffarna i skrivbordet, att de inte märkte, att hon smög sig ut. Hon gick in i köket, tog ett ljus från köksbordet och lyste för sig ut i mellangången, så att hon skulle kunna finna sin päls och sin huva. Hon var alldeles lugn. Det var inte något sådant uppror inom henne som på
bröllopskvällen. Hon ämnade inte göra sig något illa, bara gå bort till ett folk här i kyrkbyn, som hade gett henne kvarter förra sommarn, då hon hade haft sin handel i Korskyrka, och stanna där över natten. Hon var nödsakad att företa sig något för att visa honom där inne och hans Thea, att hon ville ha en matmors plats i huset och inte en
tjänarinnas.
Medan hon höll på att söka efter kläderna, såg hon, att det fanns ännu en dörr i mellangången. Nyckeln var urtagen, men hon blev inte rådlös för så litet. Hon tog nyckeln ur köksdörren, satte den försiktigt i låset och fick det att ge med sig. Hon såg in i ett litet rum, ja, det var knappast annat än en skrubb, ett smalt fönster fanns på ena
väggen, men ingen eldstad. Det kändes inte kallt där inne
i alla fall, därför att kakelugnsmuren från mannens rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
