- Project Runeberg -  Anna Svärd /
82

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Nytt hem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingenting annat än lös halm under lakana här i liggsoffa, och den kan vi väl int dra in i det fina rumme, som fru Sundler har ställt så vackert i ordning åt dej. Nej, det är nog bäst, att jag går min väg.

Hon räckte ut handen än en gång för att säga adjö. Han
slog häftigt undan den, men på samma gång var det en
sådan tvekan och osäkerhet över honom, att hon började
tycka synd om honom.

— Det är ju snällt åv dej, att du vill låta mej ligg inne
hos dej, sade hon i litet mildare ton. Men du begriper fäll, att det inte kan gå för sej. Hemma i Medstubyn och på gästgivargårdarna, där gjorde det ju ingenting, att vi sov i samma rum. Men här i Korskyrka vet alla människor hur mycket finare du är än jag. Här får jag lov å ligg ensam i köke, som pigorna ska göra.

— Men, Anna! ropade han till och slog än en gång bort handen, som hon sträckte fram mot honom. Något annat kom han sig inte för med. Hon hade allt bra gärna velat se om han skulle låta henne gå, men hon ville inte driva honom till någon ytterlighet. Allt detta retade henne inte så
mycket, som det eljest skulle ha gjort, därför att hon visste, att hon satt med bästa kortet på hand. Hon hade snarast haft lust att storskratta.

Hon gick fram till fru Sundler.

— Det ser fäll märkvärdigt ut, att jag ska gå och du stå
kvar här, sade hon, och folk finns det överallt i en töcken här körkby, som håller reda på det som sker. Det vore fäll kanske bäst att du gjorde slut på det här apspele.

Nu äntligen kom det liv i fru Sundler.

— Vad menar fru Ekenstedt? sade hon.

— Aldrig kunde jag tro, att jag skulle få så snart
besannat vad farbror min sa om att folk här söder ut är så gruveligen lustiga och skämtsamma, svarade Anna Svärd.
Här står du och hör hur mannen min och jag håller på å
råka i gräl och ovänskap, därför att det inte finns sängplats åt mej. Och ändå vet du hela tiden, att det finns en sparlakanssäng i huse, fullbäddad mä dynor och bolstrar, den bästa en kan få. Det kallar jag å vara bra skämtsam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free