- Project Runeberg -  Anna Svärd /
84

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Morgonstund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Morgonstund.



Anna Svärd vaknade nästa morgon, så snart som det började dagas. Men i stället för att genast stiga upp låg hon och höll ett litet samtal med sig själv.

— Månn tro om den nya prästfrua ligger och väntar, att den fina piga hennes ska komma in mä kaffe och nybakat bröd? mumlade hon och skrattade och var i sitt bästa
morgonhumör.

Hon stannade kvar i sängen än en stund. Gång på gång reste hon sig för att se mot dörren.

— Kan en begripa, att det inte rör sej i köke, fastän
klocka bestämt går på sex? Det blir inga anna råd, än att
jag får klä på mej och se efter hur det står te.

Mannen sov ännu, och den unga hustrun klädde sig så tyst som möjligt för att inte väcka honom. Till sist smög hon sig i strumplästen genom mellangången ut i köket, och där först satte hon på sig skorna.

Då detta var gjort, såg hon sig omkring med ett par ögon,
som vidgades av häpnad.

— Jag har då fått vara mä om bå’ ont och gott i min dar, sade hon, men maken te detta har jag aldrig sett. Både köksa och huspiga har försovi sej. En tycker fäll annars, att första morron borde di ha vari mest påpassliga. Ena riktiga slarvor måtte di vara, för här finns varken ved eller vatten. Och elden har fått gå ut, det är då det allra värsta. Sanna mina ord: det är fru Sundler, som har statt
tjänstfolke, liksom hon har ställt mä allt annat här i gårn, och då kan en int vänta bättre.

Mittunder klagovisorna tycktes det gå upp ett ljus för henne, och hon slog sig för pannan.

— Jag är då så dum, så jag borde ha stryk, utbrast hon. Jag kunde väl ha begripi från första stund, att di är ute i lagårn och mjölkar korna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free