- Project Runeberg -  Anna Svärd /
87

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Morgonstund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Ho säger, att ho inte kan gå omkring mä kramsäcken, sen ho har blitt gift mä en präst.

Flickan såg gråtfärdig ut.

— Jag ska gå efter vatten och mjölk åt er, sade hon övertalande. Jag ska göra opp eld i spisen.

Anna Svärd tänkte raskt efter. Säcken fanns ju med i packningen, men hon hade bara sina egna kläder i den. Hon
måste fundera ut något sätt att ställa barnen till freds, det var alldeles nödvändigt för grannsämjans skull.

— Ja, sade hon, det är, som jag säger. Den nya prästfrua kan int gå omkring mä kramsäcken. Men om ni hugger bra mä ved och bär in’en och springer hem te er efter eld, så ska jag laga, att en, som heter Anna Svärd, kommer in mä säcken te er.

Vid elvatiden på förmiddagen kom också verkligen en ung, vacker dalkulla med stor, svart skinnsäck på ryggen in i Torpar-Matts stuga. Hon stannade innanför dörren, neg och frågade om där fanns någon, som ville göra handel med
henne.

De tio barnen omringade kullan i samma ögonblick. De två äldsta, som tycktes känna igen henne, hoppade upp och ner i glädjen och sökte förklara för de yngre vem hon var. Den gamla jungfrun, som hade vård om barnflocken, satt på bänken under fönstret och spann ull. Hon såg upp, då kullan kom in, och sade några ord om att här i stugan fanns det bara några fattiga barn, som ingenting kunde
köpa. Men hon hejdade sig, då kullan blinkade åt henne.

— Det är di här barna själva, som har bett mej komma in, därför att di har så ogrundat mycke pengar å handla för, sade kullan.

Hon steg fram till bordet, vände ryggen till, sköt upp säcken på bordskivan och lossade axelremmarna. Därefter gick hon bort och tog jungfrun i hand.

— Jungfrua känner fäll igen Anna Svärd, sade hon, jungfrua köpte bå’ kam och syring åv mej förra sommarn. Den gamla reste sig, knep ihop ögonen ett par gånger och gjorde en nigning så djup, att den skulle ha anstått själva prostinnan Forsius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free