Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Synen i kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA SVÄRD
— Men skulle du int tal om vad det var han såg i körka?
frågade hon.
— Jo visst. Fru Ekenstedt har rätt, sade fru Sundler.
Jag ska inte uppehålla mig vidare med förhållandet till
prostfolket. Det är alldeles nog, att fru Ekenstedt vet, att
de håller av Karl-Artur och vill hans bästa. Men det oaktat
berättade han inte för dessa goda vänner, att han hade tyckt
sig se sin mor i kyrkan. Han vill så ogärna tala om henne.
Det är också möjligt, att han teg därför, att han hade en
svag förhoppning, att hon skulle ha tagit in hos oss, hos
mig, förstår fru Ekenstedt. Det var ju ganska orimligt, men
den kära tant Ekenstedt var sådan, att man aldrig riktigt
kunde veta vad hon skulle komma att hitta på. Därför begav
han sig till vårt hem strax efter middagen, men han fann
henne naturligtvis inte där heller.
Emellertid vill jag säga fru Ekenstedt, att vi blev så
utomordentligt glada, både min man och jag, att få råka
Karl-Artur. Ack, prästerna har ju så ofantligt mycket att
göra på hösten med alla husförhör och inskrivningar, och
vi hade inte sett till honom på flera veckor. Jag tror också,
att han kände det trevligt hos oss. Han stannade åtminstone
hela eftermiddagen. Min man satt inne med hela tiden, och
vi roade oss på det oskyldigaste sätt i världen, spelade,
sjöng och läste poesi. Det är väl inget ont i att jag säger
det, men sådana där saker förstår de sig inte på i
prostgården, och jag tror, att Karl-Artur på visst sätt fick en
ersättning för missräkningen med modern. Efter
kvällsvar-den kom vi in i ett mycket förtroligt samtal om de ovissa
tingen på andra sidan av tillvaron — ja, fru Ekenstedt
förstår väl vad jag syftar på —, och härunder först kom
Karl-Artur att berätta, att han denna samma dag hade trott
sig se den kära tant Ekenstedt i kyrkan. Vi satt sedan länge
och talade om vad det kunde ha varit, och han kom inte
att gå hem förrän vid tolvtiden. Men på måndagen måste
han igen ut på sina husförhör, och fastän han hade trivts
så bra hos oss, såg jag inte till honom på hela veckan.
Det kan ju också hända, att han tyckte, att han borde hålla
sig hemma hos de gamla, då han hade en kväll ledig. Det
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
