Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Synen i kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNEN I KYRKAN
sig något stort och upplyftande för att komma ifrån sina
samvetskval. Han borde göra sig till en föresyn för oss
andra. Han skulle visa oss vägen till ett gott och heligt liv.
Om han kunde göra något, för att Guds rike kunde komma
till oss redan i denna världen, då skulle Gud kanske skydda
honom för dessa syner, som hotade att förstöra honom.
Han var tveksam till en början, men hur jag talade,
dröjde det inte länge, innan han kom att omfatta planen
med samma entusiasm som jag själv. Jag tror nästan, att
han gick till gamle soldat Berg och bad att få köpa hans
stuga redan samma kväll. Och sedan dess har tanken på att
äntligen få leva ett liv i Kristi efterföljelse hållit honom
oppe. Han sa många gånger, att bara han bleve gift med
er, bara han hade flyttat hit till sitt fattiga hem, skulle han
nog våga sig på att predika fritt. Han trodde inte, att synen
då vidare skulle kunna störa honom.
Men, kära fru Ekenstedt, det är en sak, som måste
sägas, en mycket svår sak, men kanske att fru Ekenstedt
redan nu Rar förstått, att Karl-Artur inte får dras ner i
det jordiska. Jag vet bäst hur lycklig han har varit vid
tanken på att få leva här i denna lilla stuga tillsammans
med er. Han räknar er som en skyddsande, som ska rädda
honom från allt ont. Han sörjde mycket över att inte kunna
skriva till er om allt detta, men han kunde ju inte skriva
sådant i brev, som skulle läsas opp för er av andra. Det
var endast till mig, fru Ekenstedt, som han kunde anförtro
de känslor av ömt svärmeri, som fyllde honom vid tanken
på den unga bruden från höga norden, som skulle gå vid
hans sida och hjälpa honom att visa mänskligheten en
rätt väg.
Fru Sundlers röst hade fått något hemlighetsfullt
betvingande, och Anna Svärd satt stilla som under en
förtrollning.
— Ja, fru Ekenstedt, började fru Sundler på nytt, då
Karl-Artur for till Medstubyn, var det hans bestämda
avsikt, att ni två skulle leva i en helig förening som tvenne
syskon. Han var rädd för att om något av vanlig jordisk
lycka inblandades i ert liv, skulle synen komma tillbaka.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
