- Project Runeberg -  Anna Svärd /
120

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Söndagshatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNA SVÄRD

Ekenstedt tycks vara lite vidskeplig. Men vad annat kan
man väl begära?

— Förstår du inte, sade hennes man, att hon tar dig för
att vara någon sorts trollkäring?

— Jo, naturligtvis. Jag berättade i går för henne, att
Karl-Artur ibland tycker sig se sin mor i kyrkan, och detta
är hennes sätt att förklara saken. Hon har velat rädda sin
man, så gott som hon förstår. Alla kullor i Medstubyn
skulle säkert ha handlat som hon.

— Thea! utropade Karl-Artur. Du är storartad.

Fru Sundler förklarade genast, att det var hon visst inte.
Hon var bara glad, att detta lilla trassel hade blivit så fort
och lätt uppklarat. Nu, då detta var gjort, fanns det intet
skäl för henne och hennes man att stanna där längre. De
skulle genast gå sin väg och lämna de unga makarna åt
sig själva.

Hon sade mycket vänligt godnatt både till Karl-Artur
och hans hustru och gick sin väg med mannen, som ännu
var ilsken och brummade över att han inte hade fått ge
luft åt allt sitt raseri.

Karl-Artur följde dem till dörren. Sedan gick han fram
till hustrun och ställde sig med armarna korslagda över
bröstet att se på henne. Han gjorde henne inga förebråelser,
men hans ansikte uttryckte leda och avsmak.

"Han ser ut som en, som har blitt bjuden på grädde
och int fått annat än vassblandning", tänkte Anna Svärd.

Till slut kunde hon inte längre härda ut med tystnaden,
utan sade ett par ödmjuka ord.

— Ska du aldrig bry dej om mej mer?

— Kan du ge mig igen tron på act du är den kvinnan,
som Gud själv har valt ut åt mig? sade han med bruten
röst.

Han gav henne en ny lång blick av vrede och sorg.
Därpå lämnade han rummet. Hon hörde hur han över
mellangången begav sig in till sitt rum och stängde dörren
med dubbla lås.

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annasvard/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free