- Project Runeberg -  Anna Svärd /
168

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Kortleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNA SVÄRD

En vecka hade gått på det sättet, när hon en dag kom
att märka, att hon satt i spisen med en kniv gömd under
förklädet. Det var på befallning, som hon hade gått efter
kniven. Hon tyckte inte, att det var så besynnerligt, att hon
hade gjort detta, men hon kunde inte förstå meningen med
att det bara var en bordskniv. Hon kunde inte göra den
minsta skada med den varken åt sig själv eller någon
annan.

Fram på förmiddagen kom mannen in och berättade, att
han hade blivit bortkallad i sockenbud. Han skulle fara
till ett torp, som låg i den mest avlägsna delen av socknen,
det var åtminstone två mils resa. Hon behövde inte tänka
på middag åt honom, men han vore tacksam, om hon hade
litet mat i ordning, då han kom hem så där vid sextiden
på eftermiddagen.

Hon sade som vanligt ingenting, men då han nu tillade,
att han tyckte, att hon den här dagen såg litet kryare ut
än den föregående och att hon säkert snart skulle bli sig
lik igen, så drog hon litet på förklädet. Och när han sträckte
ut handen för att klappa henne på skuldran så där
uppmuntrande, som han brukade, så drog hon det helt häftigt
åt sidan, så att han såg skymten av knivbladet.

Han for tillbaka, som om hon hade suttit med en
huggorm i knäet. På en lång stund kunde han ingenting säga.
Han stod och runkade på huvudet alldeles rådvill.

— Anna, Anna, sade han till sist, du är visst mycket
sjuk. Vi får lov att göra något vid detta. Så snart som jag
kommer hem i kväll, ska jag be doktorn, att han tar reda
på hur det står till med dig.

Därmed gick han. Men nu hade hon fått besked på det
hon ville veta. Nu visste hon, att den karlen aldrig skulle
kunna hjälpa henne ur hennes bedrövelse.

n.

Vilken skön sak att få resa hemifrån, även om man bara
har en skakande bondkärra att färdas i, och på så sätt

168

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free