Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Kortleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA SVÄRD
Han är en töcken där knös, som står i täckt stånd på
mark-narna och dessemellan kör ikring sina varor mä häst. En
kan undras över att’n vill se åt fattigt dalfolk som mej och
Korp Lars här, som alltid har fått streta kring lande mä
kramsäcken på den egna ryggen.
Västgöten gjorde en artig gest, alldeles som då han
avvisade ett alltför orimligt förslag att pruta. Han började
tala om hur hedrad han alltid hade varit av att umgås med
en sådan prydnad för alla gårdfarihandlerskor som Anna
Svärd. Men Karl-Artur avbröt honom.
— Min hustrus kamrater är alltid välkomna, sade han,
men jag måste säga ifrån genast, att kortspel är förbjudet
i mitt hem.
Detta sades vänligt, men med stor värdighet. De
främmande karlarna blev litet heta om kinderna och såg sig
osäkert omkring, men Anna hade genast svaret färdigt.
— Tok! brast hon ut. Int är det värt, att du kommer
och ställer te otrevnad. Gå du in te ditt! Jag har ställt
fram kvällsmåle ditt där i rumme. Och låt oss va i fred!
Karl-Artur, som aldrig förr hade hört sin hustru tilltala
honom i denna ton, kände en obeskrivlig smärta, men han
behärskade sig och sade lika lugnt och artigt som förut:
— Går det inte an att bara sitta och språka? Gamla
vänner kan ju ha många minnen att uppliva.
— Spel ut, du Agust! sade Anna. Det är din tur. Han
där är töcken, att’n int ger sej, innan han får ta ifrån en
allt, som en tycker om.
— Anna! ropade Karl-Artur med skarp röst.
— Ja, tog du int ifrån mej tredagarsbröllope kanske?
Tog du int ifrån mej prästgårn, som jag skulle ha haft?
Tog du int ifrån mej barna och femtiriksdalern? Och nu vill
du också ta ifrån mej kortleken! Spel ut, Agust!
Västgöten lydde inte uppmaningen. Såväl han som
dalmasen satt stilla och väntade på att grälet mellan makarna
skulle upphöra. Ingen av dem var berusad, och det är nästan
troligt, att Karl-Artur med godo skulle ha lyckats få dem
att avstå från kortspelet, om han hade förmått bibehålla
sitt lugn. Men han blev otålig över att hustrun vågade säga
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
