- Project Runeberg -  Anna Svärd /
183

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Mötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÖTET

ken i hans hem eller i hennes, men i en sådan där liten håla
kunde de väl knappast undgå att råkas. Per-Ers-mor hade
en gång suttit med Thea i doktorns väntrum, och det dröjde
inte fem minuter, innan Karl-Artur visade sig där. Då hade
hon genast börjat tala med honom om att han skulle sända
barnen ifrån sig.

De båda damerna såg på varandra, skrämda och
villrådiga. Det var en väl hopsmidd plan, som höll på att falla
i stycken.

Det var nämligen överenskommet, att några av de mest
betydande männen i socknen just denna förmiddag skulle
hålla ett sammanträde på gästgivargården. Viktiga förslag
var å bane. I Korskyrka, där man alltid var mån om att
följa med sin tid, hade man börjat tala om att inrätta en
folkskola. Och inte nog med det. Socknen hade till den grad
ökats i folkmängd, att man inte längre ansåg det möjligt
för en enda man att sköta pastoralvården. Man tänkte på
att anställa en komminister, som skulle få både boställe och
lön. För att inte allt detta skulle bli för betungande för
församlingen, hade man ställt i utsikt, att samma person
skulle kunna sköta både den nya komministraturen och
skollärarebefattningen. Och denna person var ingen annan än
Karl-Artur.

Dessa ärenden skulle naturligtvis avgöras på
kyrkostämma, men som de komme att förorsaka stora utgifter,
hade man sammankallat ett förberedande möte för att
utröna om folk, som hade något att säga till om, ville ge
sin medverkan.

Det var helt säkert ingen, som misstänkte, att det var i
Charlottes kvicka hjärna, som hela denna plan hade runnit
upp. Hon hade mycket skickligt förstått att begagna sig av
menige mans stora kärlek för Karl-Artur och hade bragt
saken å bane utan att själv synas. Var och en förstod ju,
att han inte vid så unga år kunde få bli kyrkoherde i det
stora pastoratet, och man ansåg det mycket lämpligt, att
dessa nya platser skapades för att få behålla honom
ibland sig.

Kan man undra på om de nyheter, som prostinnan kom

183

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free