- Project Runeberg -  Anna Svärd /
184

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Mötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNA SVÄRD

med, gjorde Charlotte alldeles utom sig? Här hade det så
när lyckats henne att bereda Karl-Artur en fast plats med
anständig lön, och så skulle Thea komma i vägen. Hon, som
älskade honom, borde ju dock ha förstått, att det var undret
att se en fattig präst åtaga sig vården om den stora
barnskaran, som hade vunnit honom hela hans nuvarande
ställning.

Hon såg på den höga Moraklockan i matsalen och drog
en liten suck.

— Den fattas tie minuter i tie, sade hon. Sammanträdet
ska snart börja.

Hon visste bäst själv vilka ansträngningar och vilken
fintlighet som det hade kostat henne att bringa detta möte
till stånd. Det inte minst svåra hade varit att förmå
Schagerström att ge sitt löfte att närvara och att
understödja de vittgående planerna.

— Ja, sammanträdet! sade prostinnan. Det skulle inte
förvåna mig, om alltsammans fölle ihop som en pannkaka.
Personer, som har varit inne hos Karl-Artur, påstår, att
hustrun sitter hela dagen i spisen och inte säger ett ord.
Hon ar svartsjuk på Thea, begriper du. Sådant där folk
förstår ju aldrig att behärska sig. För resten lär de stämma
möte här i min trädgård, men det ska det bli jag som sätter
p för.

— Den där Per-Ers-mor har då aldrig varit annat än
en skvallerbytta, sade Charlotte förgrymmad.

Men på samma gång förvånade det henne hur allt kom
tillbaka. Hatet mot Thea kändes likaså starkt i hennes hjärta
som den dagen, då hon hade klippt av henne de sköna
lockarna.

Frukosten hade emellertid tagit slut under allt detta prat,
och Charlotte, som kände sig upprörd och ledsen, kastade
en schal över axlarna för att bege sig ut i trädgården.

Hon gick med ögonen mot marken, liksom ville hon
finna spåren efter de båda, som här skulle ha haft sina
kärleksmöten. Platsen var verkligen väl vald. Karl-Artur
visste av gammalt vilka utmärkta gömställen som fanns
mellan häckar och boskéer.

184

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annasvard/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free