- Project Runeberg -  Anna Svärd /
192

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Mötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNA SVÄRD

velat säga honom genom att framkalla dessa bilder från
deras första kärleks tid. Hon ville, att han skulle begripa,
att hon ännu älskade minnet av dessa dagar, men att hennes
hjärta numera tillhörde en annan.

Sedan Charlotte var gången, rådde för några ögonblick
mörker och tomhet i hans själ. Den försmåddes hjälplösa
hat erfor han dock inte. Han visste alltför väl, att det var
hans eget fel, att han hade förlorat henne.

I det stora dunklet framskymtade mycket snart en liten
glimt av ljus. Tankarna från gårdagen, de ljuva
framtidssynerna, som hade förjagats av ofriden i hemmet,
framträdde åter friska och oemotståndliga. Härligare än all
jordisk kärlek lockade honom uppgiften att äntligen tjäna
sin frälsare på det enda rätta sättet, att under hela sitt
kommande liv ströva omkring som en landsvägens apostel,
som en fri, flygande fågel, den där kommer med livets ord
till de försmäktande, som en Vår Herres tiggare, vilken i
sitt armod utdelar skatter, som varken mal eller rost
fördärvar.

Han började att långsamt och eftersinnande vandra
tillbaka till kyrkbyn. Först av allt ville han sluta fred med sin
hustru. Vad som sedan skulle ske, visste han inte rätt, men
han kände i själen ett sällsamt lugn. Gud hade tagit sig an
honom. Han själv behövde ingenting besluta.

När han hade hunnit till det första lilla huset i kyrkbyn,
samma lilla stuga med trädgårdstäppa framför, ur vilken
Anna Svärd hade kommit, då han första gången hade råkat
henne, öppnades dörren, och ägarinnan kom honom till
mötes. Hon var född i Dalarna, och det var hos denna sin
landsmaninna, som Anna Svärd hade brukat ha sitt kvarter,
då hon ännu gick omkring med kramsäcken.

— Nu får du fäll int bli ond på mej, du präst, för att
jag kommer mä dåligt nytt te dej, sade hon. Men ho Anna
var inom hos mej i morse och bad mej, att jag skulle tal
om för dej, att ho tänkte gå sin väg.

Karl-Artur stirrade på kvinnan utan att förstå.

— Ja, fortsatte denna, ho har gått hem te Medstubyn.
Jag sa te’na, att ho skulle fäll int gå nu. "Du har kanske

192

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free