- Project Runeberg -  Anna Svärd /
217

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Mamsell Jaquette

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAMSELL JAQUETTE

han kunde ha gjort det för gammal vänskaps skull, men han
var int villig.

Mamsell Jaquette, som hade huvudet fullt både av det,
som hon hade sett från kabinettsfönstret, och av ett brev,
som hon samma förmiddag hade fått mottaga från gamla
prostinnan Forsius i Korskyrka, betraktade svägerskan med
största nyfikenhet. Att hon var högt i grossess märktes ju
genast, men stor och ståtlig, som hon var, föreföll detta
inte synnerligen missklädande. Ansiktet var vackert som
förr, men ögonbrynen hölls sammandragna, så att de
bildade en oavbruten svart linje. Under denna glimmade de
djupa blå ögonen trotsiga, ja, rentav elaka.

Översten svarade inte sonhustrun omedelbart, utan vände
sig till Jaquette.

— Din svägerska, upplyste han litet torrt, har kommit hit
för att tala om, att hon har tröttnat på samlivet med din
bror och vill återgå till sitt gamla yrke.

Anna Svärd hade nu blivit färdig med att lossa sina
knutar. Hon lyfte säcken, som inte var fylld med annat än
hö och halm, och stack den under näsan på översten.

— Sir du nu, att jag ingenting har i’n, sade hon, fastän
jag tyckte, att det var förargligt å gå omkring mä en tom
påse, så att jag stoppa in en halmkärve.

Översten ryckte tillbaka huvudet och sköt ifrån sig säcken
med alla tecken till häftig ovilja. Gårdfarihandlerskan vände
sig till Jaquette.

— Du var snäll mot mej, du Jaquette, förr i väla. Lägg
ett gott ord för mej hos far din, så att jag får lån två hundra
riksdaler! Han ska få dem tebaka nästa år te Mickelsmäss.

Mamsell Jaquette, som nyss förut hade suttit och suckat
över livets tomhet och tamhet, såg ganska brydd ut, då hon
nu uppmanades att gripa in till förmån för svägerskan. Hon
kom sig inte för att säga något, utan det blev översten, som
tog till orda.

— Det råder jag henne allt att akta sig för, röt han till.
Vi förstår så väl vem det är, som har skickat hit er. Han
törs inte komma själv, därför får vi i stället nöjet av er
visit.

217

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free