- Project Runeberg -  Anna Svärd /
247

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Friherrinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIHERRINNAN

För att uppnå allt det där hade han betalat med livet.
Han hade förstått, att så mycket ville det till, men han hade
inte dragit sig för kostnaden, utan han hade betalat.

Förstod hennes man vad hans bror hade velat? Det var
nog möjligt, att han förstod, men han gjorde sig nu ett
nöje av att neka brodern det, som denne hade velat köpa
med sitt liv. Och detta måste hon, hustrun, förbjuda honom.

Hon måste säga det så, att hon blev åtlydd. Hon fick lov
att tala med myndighet och kraft. Han fick inte sända bort
brorsdottern. Det var orätt. Hon förstod, att det var en
handling, som skulle dra straff med sig. Hon hade tegat allt
hittills. Hon hade låtit honom ordna med begravningen, som
han bäst ville. Hon hade sparat sig. Det där andra hade ju
egentligen ingenting betytt.

Hon låg och tänkte på hur hon hade sett svågern sitta
nerhukad i släden, då han hade åkt från gården. Hon sökte
föreställa sig hans dödsmörka tankar, då han for omkring i
yrvädret. Kunde man tänka sig, att en sådan man skulle ha
ro i sin grav, om han bleve nekad det, som han hade velat
vinna med sitt offer? Här på Hedeby kände man nog till,
att en död hade makt att hämnas.

Hon måste tala. Det gick inte an, att man nekade att lyda
en död. Hurudan han än hade varit i livet, så hade han nu
skaffat sig rätt att bli åtlydd.

Hon knöt sina händer, och hon slog sin egen kropp och
bestraffade sin feghet. Varför väckte hon inte mannen?
Varför talade hon inte med honom?

Hon hade anat vad mannen hade i sinnet, och hon hade
företagit en liten motåtgärd. Redan samma dag, som baron
Göran hade blivit funnen, hade hon tagit hans dotter med
sig och gått på besök till en fattig koja, där tre barn låg
sjuka i mässling. Hennes egna döttrar hade haft sjukdomen,
om det främmande barnet hade haft den, visste hon inte,
men hon hoppades, att så inte måtte ha varit fallet. Var
dag hade hon sedan givit akt på tösen och spanat efter
sjukdomssymptom. Men ännu hade de inte visat sig. För
resten visste hon av gammalt, att sjukdomen inte bröt ut
förrän på elfte dygnet, och nu var det bara det åttonde.

247

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free