Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Friherrinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA SVÄRD
med brorsdottern, det måste han ju medge. Han tvivlade
visst inte på att hon skulle få mässling, för det såg ju ut,
som om det skulle vara omöjligt att bli av med den här
skoj arungen.
Och mässling blev det, och vare sig baronen misstänkte
eller ej, att friherrinnan hade haft sin hand med i spelet
för att skaffa barnet en ofarlig sjukdom, så var han tvungen
att behålla den lilla i sitt hem än en vecka och råkade i
ett fruktansvärt humör. Till lycka för husfriden på Hedeby
kom dock snart ett brev, som hjälpte honom ur hans
missstämning. Det var från Charlotte Schagerström, som skrev,
att om det goda föret varade, skulle hon anträda sin resa
till Hedeby i medio av mars, den sextonde eller sjuttonde
skulle hon vara att förvänta.
Baronen gick varje dag in i barnkammarn och såg efter
om den främmande tösen ännu låg till sängs, för därefter
dömde han. Och friherrinnan, som såg, att barnet hade fått
sjukdomen mycket lindrigt och att fjällningen redan var
överstånden, hade sin stora möda att hålla den lilla kvar i
sängen. Barnjungfrun började tala om att den sjuka mycket
väl skulle kunna sätta på sig kläderna och vistas uppe. Det
var mycket svårt för friherrinnan att överbevisa henne om
att barnet borde ligga till sängs ännu några dagar.
Det var med en obeskrivlig lättnad, som hon den sextonde
mars på eftermiddagen såg Charlottes släde köra in på
gården. Den resande blev så väl mottagen, så kringklappad
och kysst av sin värdinna, att hon tycktes förvånad. Hon
hade kanske blivit litet misstänksam på grund av de ständiga
uppskoven och trodde, att friherrinnan betraktade henne
som en tjuv, som hade kommit för att lägga sig till med
husets dyrbaraste egendom.
De fem småfröknarna Löwensköld blev tvättade, så att de
runda, rödlätta ansiktena sken av tvål, och kammade, så att
varje hårstrå låg slätt intill huvudet och de små hårda
flätorna stod ut i runda ringar vid öronen. De fick sätta på
sig sina hemsydda och hemvävda ylleklänningar och de
bastanta, hemgjorda skodonen. Friherrinnan betraktade dem
med sann modersstolthet, då hon förde in dem i salongen.
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
