- Project Runeberg -  Anna Svärd /
274

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Bortresan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNA SVÄRD

bättre. Jag ville gärna berätta kusin om den där
straffdomen, men jag var rädd att skrämma.

— Var för all del lugn för den saken!

— Nåväl, kusin, började baron Adrian, men avbröt sig
helt plötsligt och visade med handen på kusken, som satt
alldeles framför dem och borde kunna höra varje ord. Vi
får kanske uppskjuta till en annan gång.

Charlotte gjorde ännu ett försök att se baron Adrians
ansikte. I hans ton låg alltjämt något raljerande, som om
han gjorde sig lustig över den gamla familjesägnen, men i
alla fall \ar han nu noga med att kusken inte skulle höra
honom. Hon skyndade sig emellertid att lugna hans
farhågor.

— Kusin känner min man illa, om kusin tror, att han
engagerar någon kusk utan att ha förvissat sig om att han
hör tillräckligt dåligt för att tillåta de åkande en obesvärad
konversation.

— Syperbt, kusin! Ska minsann ta efter. Vad jag ville
säga var alltså, att vi Löwensköldar en gång har haft en
fiende, en viss Marit Eriksdotter, en bondkvinna, vars far,
farbror och fästman hade blivit oskyldigt misstänkta för att
ha stulit vår stamfars ring och måst ända sitt liv i galgen.
Som helt naturligt var, sökte den stackars kvinnan hämnas,
och det just med ringens hjälp. Min egen far höll på att bli
det första offret, men han blev lyckligtvis räddad genom
Malvina Spaak, som hade vunnit Marit Eriksdotters
tillgivenhet och med hennes hjälp var i stånd att förpassa den
olycksaliga ringen ner i familjegraven.

darlotte avbröt den talande med en livlig gest

— För all del, kusin Adrian! Kusin får inte tro, att jag
är en sådan hedning. Historien om den Löwensköldska
ringen tror jag mig kunna till punkt och pricka.

— Men vad kusin säkert inte har hört, det är väl, att
Marit Eriksdotter, så snart som min far hade hämtat sig
från den svåra chocken, infann sig hos min farmor,
friherrinnan Augusta Löwensköld, och fordrade, att hon skulle
låta sin son, min far alltså, gifta sig med jungfru Spaak.
Hon påstod, att min farmor hade lovat henne detta före-

274

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free