Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Bortresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA SVÄRD
vill minnas att överstinnan Ekenstedt, min älskade vän,
brukade berätta den just som ett exempel på hur litet man
behöver fråga efter sådana där förutsägelser. Hon ansåg den
utan all betydelse.
— Det är inte så alldeles säkert, att min faster hade rätt
den gången, sade baron Adrian, i det han reste sig i släden
för att kasta en blick framåt vägen. Det ser inte ut, som
om vi skulle hinna det såta paret med det snaraste, fortfor
han, i det han satte sig ner. Med kusins tillåtelse skulle
jag vilja berätta en liten egendomlig händelse, som tilldrog
sig på Hedeby i mina föräldrars tid.
— För all del, kusin Adrian! Tiden går så mycket
fortare.
— Det kunde ha varit 1816 på sommam, började baronen,
och på Hedeby skulle vi ha stor bjudning för att fira min
mors födelsedag. Som vanligt vid dylika tillfällen hade
föräldrarna skickat efter Malvina Spaak några dagar före
festen, för att hon skulle hjälpa till med förberedelserna.
Hon var gift på den tiden och hette egentligen Malvina
Thorbergsson, men hos oss på Hedeby kunde man inte vänja
sig vid att kalla henne med något annat namn än det, som
hon hade burit under de femton år, som hon hade tjänat
där som hushållerska, och detta tror jag att hon själv var
mest nöjd med. Jag tror också, kusin, att det var fru
Mal vinas största glädje att komma till Hedeby och hjälpa
till med ett kalas eller något annat maktpåliggande. Hon
var gift med en fattig arrendator. Något tillfälle att
utveckla sin stora förmåga i den finare matlagningen fann
hon inte i sitt hem. Det var bara på Hedeby, sorh hon
fick glänsa med sin talang.
— Var det inte också något annat, som drog? frågade
Charlotte, som påminde sig ett och annat ur den gamla
släkthistorien.
— Mycket riktigt, kusin Charlotte. Jag ämnade just
vidröra detta. Fru Malvinas gamla herrskap, min farfar, Bengt
Göran, och min farmor, friherrinnan Augusta, som jag nyss
talade om, var båda saligen döda, men min far, som nu
ägde Hedeby, hade, efter vad vi alla visste, varit fru
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
