Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Hemfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA SVÄRD
Hon lutar sig över åt Karl-Arturs sida, kastar upp
fot-sacken och viker undan fallen, så att han ska kunna lämna
släden.
— Bort med dig! Vänd tillbaka till henne, som har gjort
dig till det, som du nu är! Jag är färdig med dig.
Thea Sundler går utan ett ord över till Karl-Arturs sida,
och han reser sig. Men då hon sträcker ut handen för att
hjälpa honom ur släden, slår han undan den. Han vänder
sig mot Charlotte och sjunker ner vid hemies fötter.
— Hjälp mig, rädda mig! ropar han med en röst, som
nu på en gång ljuder uppriktig och sann.
— Det är för sent nu, Karl-Artur.
Han omfattar Charlottes knän och klamrar sig fast vid
henne.
— Charlotte, fräls mig från henne! Ingen mer än du kan
hjälpa mig.
Charlotte lutar sig över honom och försöker se honom in
i ögonen.
— Du vet vad det kommer att kosta dig, säger hon helt
lågt, men med stort allvar.
— Ja, jag vet, Charlotte, svarar han lika allvarligt och
möter stadigt hennes blick.
— Lundman! ropar Charlotte med plötslig glädje i
stämman. Bruka piskan, och kör!
Kusken Lundman reser sig på sin kuskbock, storskäggig
och väldig, som en herrgårdskusk ska vara, och svänger
sin långa piska framåt, bakåt och åt sidorna. De mörka
gestalterna springer svärjande undan, hästarna stegrar sig
och sätter av. Karlarna, som skulle hålla dem, släpar med ett
stycke; men piskrapp efter piskrapp träffar dem, och de
släpper taget. I vild galopp åker Charlotte och hennes
ledsagare fram mot Hedeby.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
