- Project Runeberg -  Anna Svärd /
301

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Vigselringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VIGSELRINGEN

Och ändå såg han visst inte sorgsen ut, utan hade ett milt
leende över ansiktet, ett leende, som lyste upp hela kyrkan.

Inte ville hon säga, att det hade varit någon märkvärdig
predikan. Det hade varit för litet av Guds ord i hennes
tycke. Han hade bara talat om hur folk hade det borta i
hednalanden, men det skulle ju heller inte kallas för annat
än ett missionsföredrag. Och visst kunde hon förstå, att han
älskade dem där ute, eftersom han stod ut där och ville
fara dit tillbaka. För nog hade de haft det fattigt och svårt
i Medstubyn, men det var ju ingenting att räkna. De här,
de hade varken golv eller fönster i sina stugor.

Och mittunder det att hon hade suttit och sett på det
milda leendet och hade hört, att det låg hjärtelag under
vart ord, som han sade, så hade hon kommit att tänka på
att det var han, som hade okvädat folk på marknader och
blivit utskrattad. För det var så med henne. Hon var inte
ifrån Korskyrka, utan hon var ifrån Medstubyn och var
brorsdotter till Jobs Erik. Hon var envis och misstrogen,
hon som han.

När hon gick ut ur kyrkan, såg hon, att ett bord var
utsatt framför porten, och på det stod ett mässingsfat, där
folk lade ner vad de tyckte sig kunna skänka till hedningarnas
omvändelse.

Två herrkarlar från kyrkbyn stod och vaktade bredvid
skålen, och hon tyckte, att de såg stort på henne, då hon
gick förbi. Hon hade inte haft några pengar på sig, för det
hade inte fallit henne in, att den predikanten skulle kunna
locka henne att ge något. Och i brist på annat hade hon nu
helt hastigt strukit vigselringen av fingret och kastat ner
den i skålen. Den hade han gett henne, och den kunde han
gärna få tillbaka.

Och nu satt hon ensam hemma i sitt kök och funderade
på om detta kunde ha någon påföljd.

Han kunde ju ta det så, som om hon ansåge, att deras
äktenskap var upplöst och hon aldrig mer ville veta av
honom.

Och om han tog det så, då skulle han inte komma till

301

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free