Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan berömdhet — lärare eller lärarinna — hade ofta
under sina lektioner hospiterande gäster, som studerade
vederbörandes sätt att "ta ämnet", sätt att berätta och fråga och
som ivrigt lade märke till alla förekommande fina metodiska
grepp. Vi unga lärarinnor intresserade oss för dessa
"stjärnor", lika mycket som konsert- och teaterbesökande bruka göra
det för vissa firade artister. Detta förhällande skulle ju lätt
ha kunnat framkalla osjälvständig imitation, men den faran
minskades därigenom, att de beundrade förebilderna voro många
och sinsemellan ganska olika. Den generation, som samtidigt
med mig gick ut från Kungl, högre seminarium, hade redan
under seminarietiden lärt känna utmärkta
undervisningskonstnärer, särskilt Albertina Kjellenberg och Lilly Engström, båda
anställda vid Normalskolan. Vi seminarieelever njöto i fulla
drag, när vi hospiterade under dessa lärarinnors
historielektioner och sågo, med vilket andlöst intresse barnen lyssnade
till deras livliga och åskådliga skildringar. Vad Lilly
Engström beträffar, hade hon säkert fått väckelsen till detta slags
undervisning från de grundtvigianska högskolorna, som hon
lärt känna under sina resor i Danmark och Norge.
Men berömdheterna funnos spridda omkring i andra skolor,
lättast åtkomliga i privatläroverken. På extra lovdagar —
vilka den tidén ej som nu voro gemensamma -—ansåg en
ung lärarinna det som ett nöje och en vederkvickelse att göra
ett studiebesök i någon av de andra skolorna. Sådana besök
ansågos så nödvändiga och hälsosamma, att i en flickskola
under någon tid den bestämmelsen gällde, att var lärarinna
en dag i månaden skulle få en dags ledighet för att hospitera
i ett annat läroverk. Denna fria form av samarbete — som
blev en god jordmån för de senare uppträdande
reformrörelserna — berörde visserligen huvudsakligast Normalskolan,
flickskolorna och Beskowska skolan/ men många
förbindelseleder förde över till allmänna läroverken, särskilt genom de
vanligen mycket livaktiga lärare, som undervisade i båda
slagen av skolor; även till folkskolan funnos kanaler.
Almquist, så beroende av verklighetsintryck som han var,
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>