Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot i sällskapets styrelse. Hade en talare häftigt angripit en
person eller institution, begärde hon gärna ordet, och då blev
det något sådant som: "jag förstår mycket väl, vad den
föregående talaren menar och sympatiserar delvis, men" — med
en mild men inträngande blick — "jag undrar, om han inte ser
saken allt för mörkt", och så framhöll hon några av sina egna,
mer ljust färgade iakttagelser, alltid på ett ytterst lugnt,
ofta humoristiskt sätt. Eller om en annan av de uppträdande
i ivern råkat träffa på en av sina käraste käpphästar och
ridande på denna höll på att försvinna i dimmiga höjder,
hade Lilly Engström ett oefterhärmligt sätt att med ett par
ord rycka honom eller henne — oftast var det väl en "hon"
— ner till ett jämnare plan.
Det torde svårligen kunna bestridas, att Pedagogiska
sällskapet under Almquists ii-åriga ledning var en livaktig
förening, där tidpunktens aktuella uppfostringsfrågor gjordes
till föremål för en ganska mångsidig behandling. En viktig
insats i utvecklingen gjordes ock därigenom, att lärare,
tillhörande olika skolformer, nu vandes att mer än förr umgås och
samarbeta med varandra. I detta fall nådde man dock icke
så långt, som man hade hoppats. Visserligen var sällskapets
stamtrupp av talare och talarinnor ganska proportionerligt
sammansatt av representanter för de tre huvudtyperna av
skolor; majoriteten av publiken vid sammanträdena tillhörde
dock alltid de enskilda läroverkens lärarekårer. Vi, Almquists
kvinnliga vänner, uppmanade honom ofta att söka förmå ett
större antal läroverkslärare att besöka Pedagogiska
sällskapets sammankomster, men han lät alltid förstå, att en sådan
propaganda skulle vara resultatlös. De allmänna läroverken
tycktes han nästan betrakta som en värld för sig med ett så
speciellt klimat, att flertalet av deras lärare ej kunde
omplanteras i den miljö Pedagogiska sällskapet erbjöd. Om detta
förhållande berodde på konservatism eller någon annan orsak,
blev aldrig utrett. Själv behövde han i samkväm ingen annan
stimulans än den som låg i själva tankeutbytet, men han trodde
kanske, med rätt eller orätt, att flertalet av hans kolleger
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
