Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nets betydelse för vår tid besvarades med den så särdeles
lägliga upptäckten av latinska grammatikans oundgänglighet
såsom formellt bildningsmedel. Också behandlades franskan i
likhet med förebilden latinet hädanefter väsentligen som ett
dött språk. Bonnerna och parlörerna sjönko i djupaste förakt
hos alla "sant bildade", fransk konversation utan
grammatikkunskap stämplades som halvbildning, nästan som polerad
råhet. Visserligen gick man väl icke så långt, att man ansåg
talangen alldeles värdelös: den såväl som färdigheten att
expli-cera skulle ju komma som biprodukt av den nya metoden, på
vars program även stod säkerhet i språket. Någon sådan såg
man icke, men man trodde utan att se. Den erhållna
språkkunskapen visade sig vara av en mycket tillbakadragen, nästan
ljusskygg natur — den fanns, det visste man ju, men sättet
att locka fram den ur sitt gömställe, dess "Sesam, öppna dig",
det kände blott de invigda, det var för invecklat för det
vardagliga livet. Man visste dock, att temaböckerna voro arkiv,
som gömde massor av djupaste visdom. "Allt som glimmar
är icke guld", denna sanning kan med litet sofism vridas
därhän, att det som bestämt icke glimmar har en viss pretention
på att vara guld, att vara gediget.
Men denna nobla, tillbakadragna kunskap förmådde ej i
längden tillfredsställa en tid, som företrädesvis älskar att kalla
sig praktisk. Det blev ett högljutt rop på "resultat", som ej
ville låta sig nedtystas av de kraftigaste försäkringar om
tankereda, harmonisk förståndsutveckling m. m. Nu hade man
tröttnat på att tro, man ville se.
Mot det förut härskande partiet, som man för
jämförelsens skulle torde kunna kalla det klassiska, trädde alltså ett
annat, ett — om man så vill — praktiskt, utilitaristiskt. Ty
liksom utilitaristerna på gosskolans område ivra för en sådan
undervisning, som är av direkt påtaglig nytta för det praktiska
livet, så finnes det många föräldrar, som varken äro nog hemma
i undervisningsfrågor för att blint beundra den för dagen
moderna metoden, men ej heller nog självständiga för att skaffa
sig ett eget omdöme, och som därför sluta sig till den gamla
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
