Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ideliga plugget och hängandet över böcker, vilket allt han i
korthet ger det betecknande namnet "Bogorme-Væsenet". Det
yttrar sig i "en vis Lyst til at lege med Tanke-Ringe, en vis
gammelagtig Træghed til at handle og en slem Lyst til at
hegle (häckla), der i det Hele gjør Livet suurt, og allersuurest,
naar man ser Skaden og til ingen Nytte hegler først og sidst
paa sig selv". Vad som också hänger ihop med den romerska
tankegången, är den där föreställningen, att några av folket
skola vara bildade och att alla de andra skola vara obildade och
träla för dem, och det är en tankegång, som kunde passa för
antikens folk, men som inte alis passar för ett folk utan trälar,
där alla måste äta sitt bröd i sitt anletes svett.
Men undervisningsväsendet är också ett foster av den tyska
tankegången} och det är den, som inger denna vidskepliga
vördnad för abstrakt boklärdom i allmänhet, det må nu vara
grammatik eller matematik, och som vill, att livet skall helt och
hållet inrättas, icke alis efter erfarenheten utan efter de lärdes
regler. Tyskarnas begär att teoretisera, deras åsikt, "at Livet
kan og skal lade sig forklare før det leves, kan og skal lade
sig omskabe efter de Lærdes Hoved", är alltid föremål för
Grundtvigs halvt allvarliga, halvt humoristiska angrepp. Han
visar, hur det ligger alldeles emot den danska naturen att göra
som tyskarna, vilka "bogstavelig har læst sig ihjel i den Tro,
at den ’boglige Kunst’ enten var istand til at overvinde Døden,
eller var dog mere værd end Livet i denne aldeles ukorrekte,
tossede Verden".
I ivern att efterlikna de beundrade tyskarna hade nu
danskarna åstadkommit ett examensväsende, som efter Grundtvigs
mening var ännu galnare än tyskarnas; han ler, när han
tänker på allt vad man fordrar av en dansk student, d. v. s. en
yngling på 17 år, hurusom denne, förutom den vidlyftigaste
kunskap i tre döda språk och ett par levande, också skall
kunna i mängd uppräkna "selv de störste Ubetydeligheder af
hele Verdens Historie og Geografi", lösa "de allersværeste
Opgaver i Mathematiken", dessutom redogöra för "fuldfærdige
Lærebygninger i Astronomien, Fysiken, den theoretiske og den
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
