Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktiske Filosofi, med den allernøiagtigste Fortælling om hvad
alle de største Tænkere havde tænkt, og hvori de tænkte feil, og
hvad de allerlærdeste Folk havde glemt". Grundtvig
anmärker skämtande, att han ser dock en ljuspunkt hos dessa
examina, nämligen den, att de gå så långt i det alldeles
rosenrasande, att de unga till följd därav bli så leda vid
"Skolemester-Legen", att det lyckligtvis "er en sjelden Undtagelse,
at danske Folk, naar de kom till Skj els Alder, enten læste eller
grublede sig ihjel".
Vid den tid, när Grundtvig nedskrev dessa uttalanden, hade
det danska folket nyligen genom inrättandet av
provinsial-ständerna fått en viss del i landets styrelse, och det började
bliva ett allmänt rop på större folkbildning. Det var nu
Grundtvigs största förskräckelse, att man skulle tro sig tillfredsställa
detta behov av folk- och borgarbildning genom att upprätta
s. k. realskolor, vilka skulle byggas på matematiken med
samma stränga vetenskaplighet som de lärda skolorna på latinet.
Det fattades bara det, utbrister han, att icke blott präster,
läkare, domare och dylika, utan också lantbrukare, köpmän,
skeppare och hantverkare skulle komma in i
"Bogorme-Væsenet"! Vilka skola då sköta det kroppsliga arbetet och skaffa
oss det dagliga brödet? Å jo, han vet nog, att tyskarna ha
svar på denna invändning, han vet, att de utgå från en
förutsättning, som är strängt nödvändig för det tyska begreppet om
upplysning: "at naar hele Folket er blevet, om ikke ligesaa
dueligt til boglig Kunst, saa dog ligesaa udueligt til alt Andet,
som en av os, paa samme Tid, i samme Øieblik, uden nogen
irsk Vinter imellem, vil ogsaa de storartede Maskiner være
blevet saa fuldkomne, at de ikke blot, baade til Lands og
Vands, kan gjøre alt det grove, materielle Arbeide, man endnu
bruger Folk til, men kan ogsaa baade gjøre, betale,
vedligeholde og skjøtte sig selv, saa alle Folk vil have gode
Stunder til at læse og skrive og regne og gjennemgruble og
gjen-nemhegle Alt i Himlen og paa Jorden, til de blive saa kloge,
at de kan skabe de ny Himle og den ny Jord, hvor kun
Tyskheden boer i sin Herres Glæde".
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
