Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle man vilja tänka sig, att det inhämtat dem från sin
mors läppar. I alla händelser faller det av sig självt, att en
kristen lärare framställer dekalogen med den varmare och
rikare betoning, som den fått genom Jesu "nya bud",
kärleksbudet. Först härigenom få de tio buden sitt fulla religiösa
värde.
Dekalogen kan icke ersättas av bergspredikan. Denna är
ju läran om den kristna fullkomligheten, och nybörjare kunna
icke ställas inför fullkomlighetskrav. Den är ju ursprungligen
icke talad till barn och icke heller till barbarer utan till vuxna
medlemmar av ett gammalt kulturfolk som judarna, sedan
sekler inövat och uppfostrat till att tänka och döma i etiska
frågor. Bergspredikans sedliga krav äro ju också mycket strängare
än dekalogens, i många fall omöjliga för barn, av vilka man
icke kan vänta, att de skola vara i stånd till att analysera
tankar och hjärtats begär. Åtminstone gäller detta de mindre
barnen. Det är orätt och farligt att förbise, att man också
på det sedligt-religiösa området har att skilja mellan
begyn-narestadium och högre stadier. Jesus själv har på det nogaste
iakttagit denna skillnad.
I det ovanstående har jag huvudsakligen sökt framhålla, vilka
värden religionsundervisningen har att bjuda från en synpunkt
— den samhälleliga. Den andra ännu viktigare synpunkten,
fostran av individernas religiösa liv, faller utanför ramen för
detta inlägg. Men för att icke bli missförstådd därhän, att
jag skulle vilja omlägga religionsundervisningen till en enda
lagpredikan vill jag tillägga, att jag tvärtom anser, att
kristendomen för barn och ungdom bör framställas på ett mycket
mer evangeliskt sätt, än vanligen varit fallet. Intet intryck
borde stå mer klart för lärjungarna, än att religionen är
källan till trygghet och glädje, är livets fullhet och icke dess
förkrympning. Också religionsundervisningen måste komma till
mötes barnets outrotliga längtan efter verksamhet och glädje,
ty en livsuppfattning, som ställer det passiva lidandet i till—
22 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
