- Project Runeberg -  Uppsatser, essayer, minnesteckningar, tal /
235

(1933) [MARC] Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan man inte le i sitt sinne, när man ser en person från det
estetiska lägret lägga sitt ansikte i så allvarliga veck som
möjligt och med stora möda leta fram det tyngsta, allvarligaste
samtalsämne, när det gäller att tala med t. ex. en lärarinna.
Så delar sig den bildade världen i två skarpt skilda grupper,
av vilka den ena samlar konstnjutning på konstnjutning,
intryck på intryck, utan att vidare förarbeta dessa, den andra
jäktar och arbetar i pliktens värv och aldrig ger sig tid att
uppfriska sig med ett skönhetsintryck. Så blir det å ena sidan
själlös njutning, å den andra ett ensidigt arbete, som man
också ofta vore frestad att kalla själlöst. Härmed vilja vi icke
förneka, att det finnes sådana, som hinna med både ett jäktat
arbete och jäktade konstnjutningar, men för dem kan det icke
heller bli tal om att av konsten hämta någon förnyelse för
arbetskraften; även konstnjutningen fordrar en viss grad av
stillhet.

Den som tror, att den tid, som ägnas åt att hämta
skönhetsintryck av äkta slag, är en stöld från arbetet, han visar
därmed en absolut okunnighet om arbetsförmågans psykologi.
Hur kan icke vistelsen i en skön natur, anblicken av en
stämningsfull tavla —^ för att nu icke tala om poesien och
musiken — väcka till liv en hel värld av tankar och känslor, som
man förut icke hade någon aning om. Man får impulser och
eggelser, som komma arbetet till godo, så vida det nämligen
är ett älskat arbete, som i ens själsliv intar en central
ställning. Man får icke draga ned ett sådant skönhetsintryck
genom att kalla det för "nöje" rätt och slätt. Det är något vida
mer. Gæthe skrev en gång till en dam, som var
blomstermålarinna: "Blommor, väl uppfattade, bliva eviga eterneller",
vilket kan uttydas så, att skönhetsintryck, djupt tillägnade,
bliva en del av det eviga i vår varelse. Stämningen är för all
mänsklig verksamhet av en betydelse, som vi ej kunna mäta,
och vad inverkar mer på stämningen än det estetiska? På
en författares skrivbord står en mörkröd törnros. Vem kan
säga, om han icke har den rosen att tacka för några av de
varmaste och mjukaste dragen i sin bok?

235

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annaupps/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free