Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mötenas resultat ha icke stannat vid de allra närmaste
verkningarna: väckelse och rekreation. De stimulerade till ett
också under läsåret fortsatt umgänge mellan nordiska pedagoger.
Man besökte varandras skolor, man läste varandras böcker
mycket ivrigare än förr. Det uppstod samarbete mellan de
olika pedagogiska sällskapen så väl genom utbyte av
föredragshållare som på andra sätt. Att detta samarbete åtminstone för
Stockholms Pedagogiska sällskap inneburit ett mycket
upplivande element, kan jag med bestämdhet påstå.
Det har ju alltid visat sig, att blomstrande andliga rörelser
äro expansiva och föra med sig en tendens till
sammanslutningar mellan de verkande personliga krafterna. Ju mer fria,
ju mer oberoende av stadgar och reglementen dessa
sammanslutningar äro, ju mer verksamma äro de. Eftersom det för
den andliga arbetaren icke finnes någon fruktansvärdare fara
än förstelnandets, söker han instinktivt efter den stimulans,
som ligger i sympati och förstående kritik från jämnbördiga
intelligenser. De glimtar han därvid får av de andras
skapande arbete, väcka slumrande krafter hos honom själv, och
han går bort och skapar — kanske något helt olikartat. Det
ligger alis icke i den fria samverkans natur att skapa
likformighet — tvärtom.
Det nordiska skolfolkets starka krav på samverkan, vilket
under de sistförflutna decennierna tagit sig uttryck i de många
skolmötena av olika slag, är i själva verket ett oemotsägligt
bevis för hur livskraftigt det pedagogiska intresset varit under
denna tid, hur omsorgen om det unga släktets fostran stått i
förgrunden bland samhällsuppgifterna. För närvarande
spåras emellertid från statens sida en stark benägenhet att lägga
tvångströja på skolan. Man får önska, att denna tendens må
kunna hämmas. Ty om lärarna mista all möjlighet till fritt
initiativ och vänjas att se sin uppgift i att vara endast korrekta
ämbetsmän, kommer det friska intresset snart att vissna bort
och med detta de fria sammanslutningarna. För dem skulle
då icke finnas andra motiv än möjligen — de ekonomiska.
Aldrig har väl behovet av fria sammanslutningar för tanke-
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
