- Project Runeberg -  Uppsatser, essayer, minnesteckningar, tal /
288

(1933) [MARC] Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emellan ett ganska fatalt antingen —- eller. Antingen följa de
bokstavligen sådana Kristi bud, som att giva bort till de
fattiga allt vad man äger, och att, när man blir slagen på den
ena kinden, vända den andra till o. s. v. — och då bliva de
sanna kristna, men omöjliga och orimliga som
samhällsmedlemmar, eller också kalla de sig för kristna, men kompromissa
i fråga om dylika bud — och då äro de halva eller falska
kristna, vilkas karaktär förstöres av oförenligheten mellan ideal
och liv. Och härigenom vållas moralisk slapphet.

Men vad säger Ellen Key själv om socialismen, när hon
dock måste medgiva, att dess anhängare icke kunna hoppas att
fullständigt nå sitt ideal? Jo: "man måste sikta åt himlen för
att nå skogsbrynet". Om det finnes kristna, som trots Jesu
bud förnöta sitt liv i njutning och vällust, så finnes det också
människor med demokratiska eller rent av socialistiska
tendenser, som utan ruelse göra sig glada dagar. Absolut
fasthållande av idealet lär man väl aldrig få skåda i något läger, och
socialismen tycks befinna sig i samma kasus som
kristendomen: att vara ett ideal, som ej kan förverkligas.

När man följer Ellen Keys anklagelser mot kristendomen,
blir man alldeles yr i huvudet. Å ena sidan anklagas de kristna
på det bittraste för själviskhet, för att de leva i sus och dus,
förgätande sina fattiga bröder, men å andra sidan får man
veta, att "nu har osjälviskhetens kraft vuxit sig så stark, att
den kan leva utan en positiv religions stöd."1 Det är
kristendomen som har uträttat detta, men dess mission är fylld —
nu kan den gå. Men då måste man fråga sig: huru har en
så kraftig verkan kunnat åstadkommas genom å ena sidan
de falska kristnas själviskhet och karaktärslöshet och å den
andra de fromma kristnas oduglighet för livet? En annan gång
får man del av socialisternas klagan, att den sanna kristna
idealismen, där den verkligen finnes, motverkar den sociala
reformen, därför att den "måste verka likgiltighet för alla slags
ekonomiska f rågor", men, mirabile dictu, "den katolske prästen
är bättre förberedd än den lutherske att inse den sociala frågans

1 Svensk Tidskrift 1894. Slutord.

288

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annaupps/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free