Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på att den icke lutar till sin undergång eller är så uttjänt som
Ellen Key låter påskina.
Man kan gott förstå, att Ellen Key, liksom många andra,
på grund av teoretiska svårigheter hindras att omfatta den
kristna livsåskådningen, men vad man ej kan förstå, är den
orättvisa, med vilken hon bedömer kristendomen som
kulturmakt, och de självmotsägelser och sofismer, vartill hon därvid
gör sig skyldig. Denna orättvisa mot kärlekens religion skulle
hos en person med så altruistiska strävanden som fröken Key
förefalla nästan oförklarlig, om man icke hade anledning
antaga, att hon för närvarande behärskas mera av
individualismen och övermänniskoteorier än av de altruistiska och
socialistiska idealen.
Individualismen står också i den djupaste motsats till
kristendomen, ty det högmod, som onekligen kännetecknar den,
kan omöjligt förlikas med Jesu lära. Om Jesu person uttalar
Ellen Key följande underliga, om en hög grad av överkultur
vittnande omdöme: "En personlighet som Jesus, hos vilken
såväl hans tids som hans skaplynnes naturliga begränsning så
klart framträder––en ensam och olärd man, som stod
utanför människolivets högsta tillvarelsesätt, äktenskapet,
utanför kulturens högsta yttringar, vetenskap, litteratur och konst,
huru skulle han hava kunnat visa oss det idealmänskliga, på
något annat område än sitt eget?"1 Som vi se, räknar hon det
för en av Jesu ofullkomligheter, att han icke var gift, och
dock anser hon på tal om socialismen, att de katolska
prästerna "genom celibatet lättare frigöras från timliga intressen"!
Är det möjligt, att Ellen Key, som dock är en djupt anlagd
människa, icke i sitt innersta känner, att individualismen rjied
dess snilleförgudning är en övergående intellektuell
moderiktning, då det däremot evigt står fast, att det största är det
anspråkslösaste och att de sanningar, som vi behöva för att
kunna leva, ofta finnas av enkla människor under enkla
förhållanden, medan snillet i sin stolta gång går dem förbi?
Ellen Key borde snarare från sin sida sett beundra den ut-
1 Svensk Tidskrift 1894. Slutord.
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
