Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säger, då han icke kunde förlika sig med kristendomens krav,
omdanat begreppen om Gud och Kristus efter sina behov?
Det var med anledning av Goethe, som Ellen Key citerade
de nyss anförda orden om att man ickè borde önska bort ett
enda drag från de stora männens liv. Finnes det dock icke ett
drag i Goethes liv, som även Ellen Key skulle vilja ha
ändrat? Hon, som icke kan se det allmänt-mänskliga idealet i
Kristus, bland annat därför att han stod utanför äktenskapet,
"människolivets högsta tillvarelsesätt", hur måste hon då icke
också beklaga, att Goethe icke kunde realisera äktenskapet på
ett honom värdigt sätt! Hellre hade vi kunnat äga några
kärleksdikter mindre från hans hand för att i stället i historien
ha fått den strålande bilden av en Goethe, levande i ett hem,
som stod lika högt över andra hem, som hans snille höjde
honom själv över andra människor. Detta, att Goethe icke kunde
realisera äktenskapet, måste, från Ellen Keys synpunkt sett,
alltid stå kvar som en skugga, ett tvivel — antingen på Goethe
eller på äktenskapets idé, hur man tar det. Och kan man
alldeles förneka, att det var hans föregående "hjärteslöseri" —
för att begagna ett uttryck av "Robinson" — som gjorde, att
han i detta avseende stannade så djupt, djupt under idealet?
Nej, denna åsikt, att det finns människoliv, där intet drag
behöver ändras, ingen handling bör ångras, kan icke tillämpas
ens på de största andarna, ännu mindre på de vardagligare, men
den har visserligen alla förutsättningar för att bli populär hos
de senare, ty den besparar dem någonting, som de alltid funnit
avskräckande mödosamt och besvärligt: den etiska
ansträngningen, kampen att omdana karaktären i enlighet med
samvetets bud.
Det är som estetiker och individualist Ellen Key omfattar
denna tro på den moraliska relativiteten; som enskild
människa i det praktiska livet kan hon icke göra det, och hon kan
icke heller göra det, när hon talar som nitälskare för sociala
reformer. Också visar sig aldrig den inre konflikten och
oförenligheten mellan hennes individualistiska och socialistiska
åsikter skarpare än på detta område. I den ofta nämnda skrif-
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
