Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sendets egenart, som hon tycktes bestämma såsom känsla,
omedelbarhet och intuition, så hennes höga uppskattning av
kvinnans insats i kulturen som maka och hemmets vårdarinna.
Kvinnorörelsen blev som sagt i viss mån förlamad mitt i
sin frammarsch genom Ellen Keys protest. Men den repade
sig snart, och kampen kom nu att gälla ej längre endast
bildningsmöjligheter och arbetstillfällen, utan politisk makt:
rösträtt, förtroendeposter, ämbeten. Under det nya århundradet
är det huvudsakligen de akademiska kvinnorna, som
framträda såsom ledarinnor. "Mannahatet" är försvunnet, de unga
framåtsträvanden kvinnorna söka gärna manligt kamratskap
och bilda sig ofta efter manligt mönster. De söka ej längre
i yttre avseende skilja sig från andra kvinnor; tvärtom har
man på många håll insett, att i maktkampen vore det oklokt
att försmå ett sedan uråldriga tider så beprövat vapen som
yttre prydlighet och elegans. Uppfattningen av äktenskapet har
blivit en annan, det betraktas nu som en lyckomöjlighet, som
ej i onödan får förspillas. Förr hade det nästan varit regel,
att de yrkesarbetande bildade kvinnorna levde i celibat, nu blir
det en av de viktigaste programpunkterna, att den arbetande
kvinnan skall få rättighet att som gift behålla sin
befattning. Men Ellen Keys sats om väsensolikheten mellan man
och kvinna har blivit alldeles bortglömd i den häftiga
kampen om makt och rättigheter. "Lika rätt" och "lika lön" ha blivit
dogmatiskt och fanatiskt fasthållna krav, stödda på ett aldrig
uppgivet, men aldrig bevisat antagande om lika arbetskraft.
Kvinnorna tyckas under de sista decennierna ha gjort sig
fullt hemmastadda på det vetenskapliga området. Vi ha ju
t. ex. kvinnliga läkare, kvinnliga historieskrivare, som vi ha
all anledning att vara stolta över och som åtnjuta obetingad
aktning av sina manliga kolleger. Men det finns en
forskningsuppgift, söm man kunde tycka borde intressera kvinnliga
ve-tenskapsidkare och som de, mig veterligt, ändå aldrig tagit
itu med, nämligen grundlig, vetenskaplig undersökning av det
sätt, varpå den kvinnliga naturen reagerar gentemot
yrkesarbete av olika slag. Denna fråga tycks mer intressera männen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
