Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntes honom så mycket mer anmärkningsvärd, som han under
sina forskningar funnit, att lärareplatser i pedagogik
förekommit vid svenska universitet redan i början av i8oo-talet. Det
var också bekant, att den store folkbildningsvännen dr Olof
Eneroth hade för detta ändamål gjort en donation till
Stockholms högskola, vars avkastning ansågs kunna täcka
kostnaden för en sådan professur.
På dr Lagerstedts initiativ anordnade styrelserna för
Pedagogiska sällskapet, för Stockholms Läraresällskap och för
Stockholms Folkskollärareförening 1902 ett offentligt möte på
Vetenskapsakademien1, där i flera föredrag och
diskussionsinlägg kraftigt framhölls, att professurer i pedagogik borde
inrättas vid rikets universitet och högskolor, i första
rummet vid Stockholms högskola, där Olof Eneroths donation
fanns att tillgå.
I förbigående sagt är det ganska egendomligt, att då
sedermera pedagogiska professurer inrättades både i Uppsala, Lund
och Göteborg, just Stockholm skulle bli lottlöst. —
När i samband med 1904 års läroverksreform Kungl.
Skolöverstyrelsen inrättades 1905, föreföll det helt naturligt, att
dr Lagerstedt blev en av dess medlemmar, ty det kunde icke
vara någon tvekan om att han var en mångerfaren och
representativ målsman för nyare strävanden på uppfostrans
område. För uppgiften att inspektera landets läroverk ägde han
dessutom säkert stora förutsättningar i sina grundliga
kunskaper i flera av skolans fackämnen och i sitt vänliga och
humana väsen.
De båda namnen Lagerstedt och Almquist, som stodo
tillsammans på titelbladet av nyssnämnda lärobok i
naturkunnighet, nämndes också eljest ofta tillsammans. De två vännerna
representerade i stort sett samma riktning och likartade
livsåskådningar, men i fråga om temperament och arten av
begåvning voro de mycket olika. Lagerstedt var en strängt
behärskad man med ett ständigt lugnt yttre, Almquist leddes
1 För närmare uppgifter om detta möte hänvisas till Verdandi 1903, sid.
125, där också de därvid hållna föredragen finnas återgivna.
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
