Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annes uppfostran börjas.
så där fritt om vissa ting .. . Och ännu en sak, Anne när
jag skickar dig att hämta någonting, ska du genast komma
med det och inte ställa dig och fåna framför en tavla Kom
ihåg det! Tag nu kortet och följ med mig ut i köket.
Sätt dig nu ned borta i vrån och lär dig den där bönen
utantill.
Anne satte upp kortet mot den mugg med äppelblom-
mor, som hon tagit in att pryda middagsbordet med — Ma-
riHa hade förstulet betraktat arrangemanget, men ingenting
sagt - stödde hakan i händerna och stirrade flera minuter
under tystnad på de tryckta orden.
— Det här tycker jag om, sade hon slutligen. — Det
är vackert. Jag har hört det förut - jag hörde rektorn i
hemmets söndagsskola en gång läsa det högt. Men dä tyckte
jag inte om det. Han hade en sådan gnällig röst och det
lät så ynkligt. Jag var säker på, att han tyckte bedja var
någonting mycket tråkigt. - »Fader vår, som är i himlen,
helgat varde ditt namn». - O, det låter ju som musik. Vad
jag är glad, att ni kom på idén, att jag skulle få lära mig
detta, fröken - nej, Marilla.
- Läs på då och sitt tyst, sade Marilla kort.
Anne makade vasen med äppelblommorna så nära intill
sig, att hon kunde ge en öm kyss åt en rosenkindad knopp,
och därefter pluggade hon flitigt i en kvarts minut.
— Marilla, frågade hon därefter, tror ni, att jag någonsin
kan få en hjärtevän här i Avonlea.
— En vad för slag?
— En hjärtevän — en riktigt förtrolig vän — en besläktad
själ, som jag kan utgjuta mina känslor för ... En så’n har
jag längtat efter i hela mitt liv. Jag har aldrig vågat hoppas,
att jag skulle möta henne. Men nu ha redan så många av
mina härligaste drömmar besannat sig, att kanske också denna
gör det. Tror ni det kan hända?
Montgomery, Anne på Grönkulla. 65 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
