Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fru Lynde blir slagen av fasa.
att jag har ett gräsligt humör, men jag kunde inte rå för det.
När hon sa’ det där och så titta’ så försmädligt på mig sam-
tidigt, så var det någonting inne i mig som steg upp i bröstet
och höll på att kväva mig. Jag måste flyga på henne.
— Ja, du har riktigt hedrat dig, det må jag säga . . . Fru
Lynde får en trevlig historia att berätta om dig i vartenda
hus dit hon går — och hon kommer att berätta den, var lugn
för det! Det var rysligt, att du sä där skulle mista all själv-
behärskning, Anne.
— Tänk bara, hur ni skulle känna det, om någon sa’
er rätt upp i ansiktet, att ni vore mager och ful, bönföll
Anne gråtande.
Ett gammalt barndomsminne steg plötsligt fram för Ma-
rilla. Hon hade varit en helt liten flicka, när hon en gång
hört sin ena moster säga till den andra: »Så synd, att hon
skall vara en sådan gulblek liten fuling!» Marilla hade fyllt
sina femtio år, och — stygnet kändes ännu.
— Jag vill inte påstå, att jag tycker fru Lynde gjorde
rätt i att säga vad hon sa’ åt dig, Anne, medgav hon i mil-
dare ton. — Rachel är för frispråkig. Men däri ligger ingen
ursäkt för ett sådant uppförande, som du gjorde dig skyldig
till. Hon var en äldre person och dessutom min gäst —
dubbla skäl, varför du skulle ha uppfört dig vördnadsfullt mot
henne. Du var ohövlig och näsvis och — här fick Marilla
en lycklig ingivelse — du får lov att gå hem till henne och
säga, att du är mycket ledsen över att du förgick dig så illa
mot henne, och så får du bedja henne om förlåtelse.
— Det kan jag aldrig göra, sade Anne i dystert avgö-
rande ton. — Ni får straffa mig på vad annat sätt ni vill,
Marilla. Ni får stänga in mig i en mörk, fuktig fängelsehåla,
bebodd av ödlor och ormar, och ge mig bara vatten och
bröd att äta, och jag ska inte klaga. .. Men jag kan inte be
fru Lynde om förlåtelse.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
