Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annes ursäkt.
— Vi bruka inte stänga in människor i mörka, fuktiga
fängelsehålor, sade Marilla torrt, hälst som sådana ä’ ganska
tunnsådda i Avonlea. Men be fru Lynde om förlåtelse, det
skall och måste du, och du får sitta kvar här uppe på i lim-
met, tills du säger mig, att du är hågad.
- Då får jag sitta här i all min tid, sade Anne med
darrande läppar, för jag kan inte säga till fru Lynde, att jag
är ledsen över att jag sa’ det där åt henne. Hur ska jag
kunna det? Jag är ju inte ledsen. Det gör mig ont, att jag-
gjort er ledsen, men jag är glad åt att jag sjöng ut ordent-
ligt åt henne. Det kändes mycket skönt att få göra det. Inte
kan jag säga, att jag är ledsen, när jag rakt inte är det.
Marilla steg upp för att gå.
- Ja, då har jag bara att tillägga, att du får natten på
dig för att övertänka ditt uppförande och komma i en bättre
sinnesförfattning. Du lovade försöka att vara en mycket snäll
flicka, om du finge stanna kvar på Grönkulla, men det var
allt bra klent med den saken nu på eftermiddagen.
Efter att haavskjutit denna försåtliga pil, begav sig Ma-
rilla ned i köket,bekymrad i sitt sinne och upprörd i sin själ.
Och hon var lika förargad på sig själv som på Anne, ty så
fort hon åter såg framför sig den lilla tjocka fru Rachels out-
sägligt häpna fysionomi, ryckte det kring hennes läppar och
hon erfor en ytterst klandervärd lust att brista i skratt.
X.
ANNES URSÄKT.
Marilla sade ingenting den kvällen till Matthew om hän-
delsen, men när Anne visade sig envis och förstockad även
den följande morgonen, måste det lämnas en förklaring an-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
