Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett högtidligt löfte.
De o-jngo över till Tallbacken längs ginvägen tvärs över
bäcken och uppför den lilla skogbevuxna sluttningen. Fru
Barry kom och öppnade, sedan Marilla knackat på köksdör-
ren. Det var en lång, svartögd och svarthårig kvinna, med
ett drag av beslutsamhet kring munnen. Hon hade rykte om
sig att vara mycket sträng mot sina barn.
- God dag, Marilla, sade hon hjärtligt. - Stig in! Jag
kan förstå, att det här är den lilla flickan, som du tagit upp?
- Ja, detta är Anne Shirley, sade Marilla.
- Stavat med e, viskade Anne, som, hur ängslig och
upprörd hon än kände sig, var fast besluten, att det ej skulle
råda något missförstånd i denna viktiga punkt.
Fru Barry, som ej hörde eller också ej förstod, tog henne
bara i hand och sade vänligt:
- Hur mår du?
- Jag mår bra till kroppen, fastän jag är rätt altererad
till själen - tackar som frågar, svarade Anne allvarligt. Av-
sides till Marilla bifogade hon med en hörbar viskning: -
Det där var väl ingenting farligt, Marilla?
Diana satt pä soffan och läste i en bok, som hon tap-
pade, när de besökande trädde in. Det var en mycket söt
liten flicka med moderns svarta ögon och hår, rosiga kinder
och det glada ansiktsuttryck, som hon ärvt efter sin far.
- Detta är min lilla flicka, Diana, sade fru Barry. -
Diana, du kan ta Anne med dig ut i trädgården och visa henne
dina blommor. Det är nyttigare för dig än att sitta och hänga
över den där boken. Hon läser alldeles för mycket — detta
sades till Marilla, sedan den lilla flickan gått ut — och jag
kan inte hindra henne, för hennes far håller med henne. All-
tid ska hon anstränga sina ögon med läsning. Jag är glad om
hon får en lekkamrat — kanske hon då håller sig mera utomhus.
Därute i trädgården, som var full av solnedgångens milda
dager, vilken silade in mellan de mörka gamla furorna längs
- 96 -
. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
