- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
122

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En storm i ett vattenglas.
— Tala inte om fräknar med mig, sade Anne. — Det
är inte finkänsligt, när jag har så många. Men jag tycker det
är mycket dumt att kluttra gossars och flickors namn tillsam-
mans på väggarna. Jag skulle vilja se den, som vågade sätta
ihop mitt namn med en pojkes. Inte for att nagon skulle gora
det förstås, skyndade hon sig att tillägga.
’ Anne suckade. Hon ville inte ha sitt namn skrivet pa
väggen. Men det var ändå litet förödmjukande att veta, att
det nog inte var någon fara för, att det skulle hända.
— Pyttsan, det är ju bara skoj, sade Diana, vars svarta
öa0n och glänsande hårflätor farit så grymt fram med Avon-
leapojkarnas hjärtan, att hennes namn figurerade på vaggen i
den välvda förstugan i förening med väl ett halvt dussin
andra namn. - Och tro aldrig, att du själv går fri! Char-
lie Sloane är rent betagen i dig. Han sa’ till sin mamma
- sin mamma, hör du - att du var den piggaste flickan i
skolan. Det må välan vara bättre än att se bra ut.
— Nej; det är det inte, svarade Anne likt den lilla äkta
kvinna hon var. - Jag vill hellre vara vacker än kvick. Och
jag kan inte med Charlie Sloane. Jag tål inte pojkar, som
blänga med ögonen som han. Om någon skreve upp mitt
namn tillsamman med hans, så vet jag inte, vad jag gjorde ...
Men det är roligt att sitta överst i klassen.
- Nu får du Gilbert i din klass, återtog Diana, och
han brukar alltid sitta överst. Men han är bara i fjärde kur-
sen, fastän han snart fyller fjorton. För fyra år se’n var hans
pappa sjuk och måste fara till Alberta för att sköta sin hälsa,
och Gilbert fick följa med. Där voro de nästan i tre år, och
Gil gick knappast i någon skola, förrän de kommo tillbaka.
Hädanefter får du nog svårt för att behålla din plats överst,
Anne.
— Det gör mig ingenting, svarade Anne hastigt. — Man
kan verkligen inte känna sig stolt över att sitta över en massa
122 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free