- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
127

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En storm i ett vattenglas.
stor bestämdhet. - Och herr Phillips stavade mitt namn utan
e, till på köpet. Min själ lider marter, Diana.
Diana hade ej den blekaste aning om vad marter var,
men hon förstod, att det måste vara någonting gräsligt.
- Inte får du ta det så hårt att Gilbert skojade med
ditt hår, sade hon tröstande. — Han retas ju och gör narr
av alla flickor. Mig skojar han med, därför att mitt hår är
alltför svart. Han har kallat mig »kråkan» väl ett dussin
gånger, men ännu aldrig har jag hört honom säga ett enda
ord till ursäkt.
— Det är också faslig skillnad mellan att kallas för en
kråka och få höra att »det brinner», sade Anne med värdig-
het. — Gilbert Blythe har sårat mina känslor på ett ytterst
pinsamt sätt, Diana.
Det är möjligt, att stormen kunde ha lagt sig utan något
vidare vågsvall, om ingenting annat hade hänt. Men en olycka
kommer sällan ensam.
Avonleas skolbarn tillbragte ofta middagsrasten med att
plocka kåda inne i herr Bells granskog uppe på sluttningen
på andra sidan den stora betesmarken. Därifrån kunde de
ha ett öga på Eben Wrights hus, där läraren var inackorde-
rad. Så fort de sågo herr Phillips träda ut därifrån, kilade de
åstad allt vad tygen höllo mot skolhuset, men som avståndet
dit var ungefär tre gånger så långt som den lilla stigen från
herr Wrights hus, kommo de, i regeln andlösa och flämtande,
ungefär tio minuter för sent.
Den följande dagen fick herr Phillips ett av sina då och
då påkommande »ryck», då han ville utrota gamla ovanor.
Han förkunnade, innan han gick hem för att äta middag, att
han väntade att vid sin återkomst finna alla eleverna som
tända ljus sittande på sina platser. Den, som kom för sent,
skulle bli straffad.
Alla pojkarna och några av flickorna begåvo sig som
127 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free