- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
140

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En tebjudning och dess följder.
Anne tittade på andra hyllan i väggskåpet i vardagsrum-
met, men där fanns ingen flaska med saft. När hon letade
noggrannare, hittade hon flaskan på den allra översta hyllan.
Hon satte den på en bricka på bordet och tog fram ett
stort glas.
- Var nu så god och förse dig, Diana, sade hon ar-
tigt. - Jag tror inte jag bryr mig om att ta något just nu
- jag orkar inte någonting efter de många äpplena ute i
trädgården.
Diana hällde upp ett stort glas åt sig, tittade beundrande
på den klara röda färgen och började sedan belåtet smutta
på drycken.
- Det här var en väldigt god hallonsaft, Anne, sade
hon. - Aldrig visste jag hallonsaft kunde smaka så bra.
- Det var trevligt du tycker om den. Ta så mycket
du vill ha. Jag kilar ut ett tag och ser om elden i köksspi-
sen. Man har rysligt mycket om sig, när man förestår ett hus-
håll, ska jag säga dig .. .
När Anne åter kom in från köket, satt Diana och drack
sitt andra glas saft, och när Anne efter en stund ånyo »per-
svaderade» henne, lät hon ej bedja sig många gånger, innan
hon hällde upp ett tredje glas åt sig. Glasen voro ordent-
ligt tilltagna, och hallonsaften var verkligen utmärkt god.
— Den go’aste jag nånsin har druckit, sade Diana. —
Den är då bra mycket bättre än fru Lyndes, fastän hon
skryter så mycket med sin. Den smakar inte ett dugg lik
hennes.
— Det kan jag väl tänka mig, att Marillas saft är godare
än fru Lyndes, sade Anne med mycken övertygelse. — Ma-
rilla är en vådlig matgumma, må du tro. Nu försöker hon
lära mig att laga mat, men det blir visst rätt mödosamt för
henne, är jag rädd. Man är så bunden, när man ska laga
mat, man måste noga gå efter reglerna i kokboken, och jag
140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free